Är den nationella identiteten viktig?

[Loxley]

I somras var det en ganska intressant debatt på SVT i Almedalen. De pratade om den svenska tillhörigheten och vad som egentligen är svenskt. Det visade sig att det var en ganska svår sak att svara på. I USA är det lättare att definiera vad som är amerikanskt och folk är stolta över att vara amerikaner. De hade en representant (Mattias Karlsson) från SD som ansåg att den svenska identiteten håller på att urholkas medan Mehmed Kaplan från miljöpartiet sa att han inte la någon som helst vikt i den nationella identiteten. En tredje deltagare Clara Lindblom (V) ansåg att svenskarna mera identifierar sig med andra saker som "Hammarbyare", "Student", "Stockholmare", o.s.v.

Jag personligen är glad att jag är född i Sverige och att jag har fått en trygg uppväxt men jag går inte runt varje dag och är stolt över att jag är svensk, det kan jag knappast säga. Jag jobbar inom handel och ser mig kanske mer som "affärssnubbe" eller något.

Så jag kastar ut frågan till er. Hur viktig är den nationella identiteten för er?

[DrStupid]

Har svårt att vara stolt över något jag inte själv åstadkommit, är ju bara en slump att jag är född just här. Sen är jag rätt nöjd över hur den tärningen landade iofs, Sverige är ett fint land där man har goda möjligheter att vara den man vill. Jag identifierar med den svenska kulturen eftersom det är den jag är uppväxt med, inte för att jag nödvändigtvis tror att det är den bästa.

[xstreem]

Har svårt att vara stolt över något jag inte själv åstadkommit, är ju bara en slump att jag är född just här. Sen är jag rätt nöjd över hur den tärningen landade iofs, Sverige är ett fint land där man har goda möjligheter att vara den man vill. Jag identifierar med den svenska kulturen eftersom det är den jag är uppväxt med, inte för att jag nödvändigtvis tror att det är den bästa.

[Misterwhoopee]

Jag är framförallt glad och tacksam över att leva i ett land där man är förskonad från krig och stora naturkatastrofer. Snöstormar står jag gärna ut med om alternativet är att hela hemorten förintas av en orkan. Det är ju däremot inte direkt något som man kan vara "stolt över".

Hur pass svensk man är märker man väl först när man reser utom landets gränser. "-Hur kör dem egentligen med bilarna här?" "-Varför ställer sig ingen i kö?". Jag tror att mycket i den svenska identiteten är outtalat, och att många, särskilt etniska svenskar inte tycker att vi är så speciella. Sedan ligger det väl i svensk kultur att inte framhäva sig? Att det här landet sedan firar sin nationaldag till minne av en regeringsreform och en kungs tillträde på 1500-talet, det är väl inte direkt något som var man känner sig stolt över? En av våra unika traditioner, midsommarfirandet däremot är något som de flesta utsockens förundras över, och för mig den inofficiella nationaldagen. I Sverige är det alltid en skön känsla när sommaren ligger och väntar runt hörnet.

[dibel]

Den nationella identiten är såklart oerhört viktig. Den heliga symbiosen mellan blodet och jorden är vår lycka som svenskar och det är vår plikt att vörda Sverige. Inte bara som tacksamhet för det våra förfäder har kämpat för i tusentals år utan även för att framtida generationer svenskar ska ha sin tillvaro i vår värld säkrad. Det är alltså framförallt vårt folk, men också nationalstaten Sverige som konsekvens av det, som jag är stolt över. Viktigt är också att påpeka att nationen Sverige och vårt folk, svenskarna, står i kontrast med statsbyggen som USA och medborgare som "amerikanerna" så tillvida att vem som helst kan bli "amerikan" förutsatt att denne godkänner det papper USA är grundat på. Så är inte fallet i folkstater, där du föds in i en mångtusenårig gemenskap och där jag anser att det är ens plikt att föra vidare den gemenskapen.

[Xersize]

För mig är det inte viktigt. Vad har ditt lands historia att göra mig dig som person? Vad har din hudfärg, ögonfärg eller annat fysiskt drag att göra med hur du är mot dina medmänniskor? Inte ett dugg.

Jag dömer folk efter deras handlingar och efter hur de är som personer, allt annat ser jag vara irrelevant och jävligt idiotiskt. Nationalitet spelar ingen roll för mig när jag ser på hur en människa är, och jag önskar inte att dömas efter min nationalitet heller.

[Tweak]

Välkommen till forumet, intressant förstapost.

[FerkurZ]

Jag är framförallt glad och tacksam över att leva i ett land där man är förskonad från krig och stora naturkatastrofer. Snöstormar står jag gärna ut med om alternativet är att hela hemorten förintas av en orkan. Det är ju däremot inte direkt något som man kan vara "stolt över".

Hur pass svensk man är märker man väl först när man reser utom landets gränser. "-Hur kör dem egentligen med bilarna här?" "-Varför ställer sig ingen i kö?". Jag tror att mycket i den svenska identiteten är outtalat, och att många, särskilt etniska svenskar inte tycker att vi är så speciella. Sedan ligger det väl i svensk kultur att inte framhäva sig? Att det här landet sedan firar sin nationaldag till minne av en regeringsreform och en kungs tillträde på 1500-talet, det är väl inte direkt något som var man känner sig stolt över? En av våra unika traditioner, midsommarfirandet däremot är något som de flesta utsockens förundras över, och för mig den inofficiella nationaldagen. I Sverige är det alltid en skön känsla när sommaren ligger och väntar runt hörnet.

Global Moderator

Det lät inte illa det!

I övrigt håller jag med dig.

[Tweak]

Gick och köpte Dagens Industri bara för att gå läsa Jan Gradvalls intervju med Zlatan i dagens DI Weekend (den var bra). Imorgon släpps Volvos nästa reklamkampanj, i vilken Max Martin gjort om nationalsångens musik och Zlatan reciterar texten. Det verkar bli asfett och själva reklamfilmen lär bli än fetare än SHM och Van Damme-kampanjerna, men det allra bästa lär bli det ramaskri den kommer mötas av från "sverigevänliga" kretsar.

[FerkurZ]

Men Zlatan är ju inte som de där andra.. Han gör ju rätt för sig...deeerp

[okka]

Den nationella identiten är såklart oerhört viktig. Den heliga symbiosen mellan blodet och jorden är vår lycka som svenskar och det är vår plikt att vörda Sverige. Inte bara som tacksamhet för det våra förfäder har kämpat för i tusentals år utan även för att framtida generationer svenskar ska ha sin tillvaro i vår värld säkrad. Det är alltså framförallt vårt folk, men också nationalstaten Sverige som konsekvens av det, som jag är stolt över. Viktigt är också att påpeka att nationen Sverige och vårt folk, svenskarna, står i kontrast med statsbyggen som USA och medborgare som "amerikanerna" så tillvida att vem som helst kan bli "amerikan" förutsatt att denne godkänner det papper USA är grundat på. Så är inte fallet i folkstater, där du föds in i en mångtusenårig gemenskap och där jag anser att det är ens plikt att föra vidare den gemenskapen.

Du är så jäkla korkad att det gör ont. Sluta sprida propagande på det här forumet, är du snäll.

Som svar på frågan: jag har ingen nationell identitet. Jag har en personlig identitet. Att jag är född och uppväxen i Sverige är en fråga om omständligheter, vilket har gett mig en särskild kulturell kontext. Däremot försöker jag aktivt att se bortom den kontext jag är uppvuxen med, och istället värna om alla människors olika personliga identiteter. En omständlighet är inte din identitet: din personlighet är din identitet.

Rösta rött eller rosa och gör världen till en vackrare plats, bortom nationalistisk stolthet och patriotisk främlingsfientlighet. Låt inte personer som dibel påverka det politiska klimatet mot att bli än mer inskränkt och konservativt. Kärlek och öppenhet - både på personlig nivå och över nationers och kulturers gränser.

[Arvid]

Okka: du kanske inte ser det själv men jag som objektiv tredje part kan se att ditt inlägg egentligen är lika mycket propaganda som dibels. Jag uppfattar en av er som nationalist och den andra som mångkulturalist. Det är två motsatta ideologier vars riktighet är en värderingsfråga. Respektera att människor tycker olika.

Vad gäller en nationell identitet så måste vi väl börja med att definiera vad en nationell identitet är. Är det att vi som invånare i ett land har något gemensamt? Är det att vara stolt över sitt land? Är det att vi definierar oss själva utifrån vår nationstillhörighet?

Om jag utgår från den första definitionen är jag övertygad om att det inom en grupp måste finnas något som skapar sammanhållning. Det gäller alla typer av grupper, allt från kompisgäng, familjer och fotbollslag till politiska partier eller hela nationer. En grupp behöver sådant som gemensamma normer och ett gemensamt språk för att det inte ska bli kaos. Alla behöver inte tycka exakt lika om allt men det måste finnas en gemensam grund, t.ex. demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet men även mer vardagliga normer som att man inte tränger sig i köer, att det är fel att ljuga, stjäla osv). Utan sådana "kitt" riskerar nationen att bli segregerad vilket medför att viljan att vara solidarisk och ställa upp för de andra i gruppen (en för alla, alla för en) minskar.

Vad gäller att vara stolt över sitt land så tycker jag inte att det är så viktigt. Det bidrar förstås till sammanhållning det med, men för mycket fosterlandskärlek och fokus på det egna riskerar att göra nationen sluten, typ som en sekt, och kan leda till svårigheter att samarbeta med andra nationer, vilket är nödvändigt i en globaliserad värld. Jag tror också att det är fredsbevarande att inte vara alltför nationalistisk. Dock är jag inte emot nationalism så länge den är "lagom".

Om nationell identitet är att definiera sig själv utifrån sin nationstillhörighet (nu menar jag inte etnisk tillhörighet) så tror jag inte det är många som gör det, i alla fall inte inom Sveriges gränser. Det är inte så speciellt att vara svensk bland svenskar i Sverige, det är först när man reser utomlands som nationstillhörigheten blir framträdande. Här i Sverige tror jag att man snarare definierar sin identitet utifrån arbete, intressen, bostadsort osv.

[okka]

Okka: du kanske inte ser det själv men jag som objektiv tredje part kan se att ditt inlägg egentligen är lika mycket propaganda som dibels. Jag uppfattar en av er som nationalist och den andra som mångkulturalist. Det är två motsatta ideologier vars riktighet är en värderingsfråga. Respektera att människor tycker olika.

Jag är väl medveten om att jag propagerade.

Det ena propagerandet är färgad av rädsla, stolthet och oförståelse. Det andra syftar till öppenhet, förståelse och närmande.

Jag är väl medveten om att det är två motsatta ideologier. Men när de två ideologiernas "riktighet" ställs emot varandra, vill jag fråga dig: varför ska jag respektera att dibel tycker olika, när hans åsikter försöker bevisa just människors olikheter?

Han är en rasist och visar det genomgående i alla sina inlägg på forumet den senaste tiden. Den inskränkhet och främlingsfientlighet han står för befäster "riktigheten" i mitt propagerande: respekten inför människors olikheter. Men då dibel gör sitt främsta för att beröva den respekten, finns inget annat val än att gå emot. Nolltolerans mot rasism - vilket även borde gälla på forum.

[Tweak]

Alla behöver inte tycka exakt lika om allt men det måste finnas en gemensam grund, t.ex. demokrati, yttrandefrihet, jämställdhet

Mig veterligen är dibel nazist, inte nationalist. Tror inte han skriver under på varken demokrati, yttrandefrihet eller jämställdhet (i begreppens vedertagna form). Kan vara bra att veta, kanske.

Redigerad 29 januari, 2014 av Tweak

[Arvid]

Okka: Jag tänker mig att folk ser saker ur olika perspektiv, har olika intressen och värderar saker och ting olika. Det som är rätt för mig kan vara fel för dig och vice versa och vem bestämmer egentligen vad som är rätt? Jag tror inte att det finns några givna rätt och fel, bara olika uppfattningar. Åsikts- och yttrandefrihet tycker jag är en bra spelregel som garanterar att man får yttra sin egen åsikt. För att den spelregeln ska fungera måste den respekteras även när någon annans åsikt går en emot. Sen bör det givetvis vara lika fritt att argumentera emot den vars åsikt man inte håller med, dock inte genom påhopp eller försök att tysta ner sin motståndare.

Tweak: Jag tycker egentligen inte det är relevant att diskutera enskilda medlemmars ideologiska ståndpunkt i denna tråd, jag nämnde det bara för att markera att båda uppfattningarna är ideologier. Sen tror jag inte att det går att undvika att det finns ett fåtal människor i ett samhälle vars åsikt radikalt avviker från den stora massans, men det kvittar egentligen så länge majoriteten av befolkningen har någon form av gemensam värdegrund som håller ihop samhället.

On topic: jag funderade vidare på det här med nationell identitet idag och kom att tänka på det här med svenskhet. Vad är det att vara svensk, vem kan bli svensk osv. Jag tycker att det är viktigt att vi definierar svenskhet på ett sådant sätt att alla kan bli svenskar, dvs svenskhet ska inte kräva att man är född här, att ens föräldrar är födda här eller att man har en viss hudfärg osv. Detta för att alla, infödda som invandrare, oavsett bakrund, ska kunna känna sig som fullvärdiga medlemmar av det svenska samhället.

En nationell identitet som "svensk" i det avseendet skulle kunna vara att man lever i Sverige och arbetar för nationens bästa (följer lagar, bidrar till samhället efter förmåga, betalar sin skatt osv). Det behöver inte betyda att man alltid sätter kollektivet före sig själv men en vilja att kämpa för gruppens bästa måste finnas. Ett samhälle är för mig en grupp människor som istället för att kämpa för sin överlevnad på egen hand väljer att samarbeta med andra för att på detta sätt maximera sin trygghet och effektivisera sin produktion. Ett gemensamt mål i ett samhälle bör vara att upprätthålla samhället med lagar och normer men även vägar, sjukhus, skolor och annan offentlig verksamhet som kräver kollektivt engagemang för att kunna existera.

Att känna sig delaktig i detta trygghetsskapande och effektiviserande projekt kan jag se som en identitet. En sådan nationell identitet är enligt mig viktig för att motivera deltagarna att fortsätta kämpa för gruppens gemensamma mål. En nationell identitet som innebär att jag känner att jag ställer upp för mitt land och därmed också kan förvänta mig att mitt land ställer upp för mig, en sådan nationell identitet kan jag tycka är viktig.

Redigerad 29 januari, 2014 av Arvid

[The Dude]

Arvid: Vissa ideologier behöver man använda förbud och i värsta fall våld emot; Abraham Lincoln gjorde rätt i att kriga mot stater som tillät slaveri, de allierade gjorde rätt att i attackera Hitler. En gemensam värdegrund med bra värderingar och moral ligger inte inbyggt i hjärnan, det är en social konstruktion och något som aktivt måste skapas i ett samhälle. Otaliga fall i nutid och historien där fascismen kränker människor lika värde bevisar detta.

Mitt svar på trådens frågeställning är: ja, identiteten är viktig men med det inte sagt att man ska försöka bevara den, vilket nationalister vill.

[Arvid]

Arvid: Vissa ideologier behöver man använda förbud och i värsta fall våld emot; Abraham Lincoln gjorde rätt i att kriga mot stater som tillät slaveri, de allierade gjorde rätt att i attackera Hitler. En gemensam värdegrund med bra värderingar och moral ligger inte inbyggt i hjärnan, det är en social konstruktion och något som aktivt måste skapas i ett samhälle. Otaliga fall i nutid och historien där fascismen kränker människor lika värde bevisar detta.

Mitt svar på trådens frågeställning är: ja, identiteten är viktig men med det inte sagt att man ska försöka bevara den, vilket nationalister vill.

Det är viktigt att skilja på tanke och handling. Jag anser att alla ideologier är acceptabla så länge de håller sig vid tanke. Vissa ideologier kan dock vara helt oacceptabla om de omsätts till handling och bör då som du säger stävjas med förbud och i värsta fall våld, pga att de strider mot samhällets värdegrund.

Vad lägger du för innehåll i en nationell identitet? Såvida du menar kultur/normer så tycker jag att det finns ett samhällsintresse av att bevara dem på kort sikt, för stabilitetens skull, men i ett längre perspektiv måste vi givetvis vara öppna för förändringar. Normer och kulturer har ständigt förändrats under historiens gång och sådana förändringar bör betraktas som en naturlig process i samhällens utveckling.

Jag ser det som att samhället utvecklas i en ständig och ändlös kamp mellan olika åsikter där individer och grupper "krigar" om vilken åsikt som är den rätta och i olika grad lyckas påverka sin omgivning till att tycka likadant. Därför är förändring naturligt och därför är det också meningslöst att försöka bevara samhället i exakt det skick som det är i nu, för det kommer aldrig att gå i praktiken.

Däremot tycker jag att sådant som demokrati och yttrandefrihet är så pass bra "kollektiva spelregler" att just dessa bör bevaras, även på längre sikt. Men andra saker, så som vilken mat vi äter, vilka högtider vi firar, vilka lagar som gäller, vad vi tycker är normalt respektive avvikande osv ser jag som avhängig den åsiktskamp jag talar om. Om man menar att dessa kulturella uttryck ingår i en nationell identitet så bör även den nationella identiteten ses som föränderlig.

Redigerad 29 januari, 2014 av Arvid

[okka]

Okka: Jag tänker mig att folk ser saker ur olika perspektiv, har olika intressen och värderar saker och ting olika. Det som är rätt för mig kan vara fel för dig och vice versa och vem bestämmer egentligen vad som är rätt? Jag tror inte att det finns några givna rätt och fel, bara olika uppfattningar. Åsikts- och yttrandefrihet tycker jag är en bra spelregel som garanterar att man får yttra sin egen åsikt. För att den spelregeln ska fungera måste den respekteras även när någon annans åsikt går en emot. Sen bör det givetvis vara lika fritt att argumentera emot den vars åsikt man inte håller med, dock inte genom påhopp eller försök att tysta ner sin motståndare.

Tweak: Jag tycker egentligen inte det är relevant att diskutera enskilda medlemmars ideologiska ståndpunkt i denna tråd, jag nämnde det bara för att markera att båda uppfattningarna är ideologier. Sen tror jag inte att det går att undvika att det finns ett fåtal människor i ett samhälle vars åsikt radikalt avviker från den stora massans, men det kvittar egentligen så länge majoriteten av befolkningen har någon form av gemensam värdegrund som håller ihop samhället.

Jag kanske inte var nog tydlig. Jag åsyftade dibels ideologiska ståndpunkt i allmänhet, inte just den nationalistiska yttringen han gjorde i den här tråden. Och med det sagt står jag fast vid min åsikt, som utvecklades av både Tweak och The Dude: i dibels fall är det inte en fråga om ett ideologiskt ställningstagande som är "fel för vissa, rätt för andra". I dibels fall existerar inte demokrati och yttrandefrihet: det är två vitala saker i ett samhälle som han motsäger sig.

Eftersom att han motsäger sig dessa viktiga mänskliga punkter, förtjänar han inte heller att ta del av dem. Rasister och nazister är inte berättigade funktionella positioner i något som helst politiska klimat, debatter inräknat - oavsett om det är på ett spelforum, på en pub eller i riksdagen.

På samma grunder som Ohly vägrade dela sminkloge med Jimmy Åkesson, tänker jag inte tillåta att dibel får utrymme på detta forum. Han ska bort, det svinet.