Att finna glädje.

[Henkibojj]

Faktum är dock att det faktiskt handlar om just en tummen ur röven-grej.

Numera är jag rätt glad till vardags eftersom jag har annat som skjuter undan det som får mig att må dåligt, men för mig var det inte direkt bara att dra tummen ur röven.

Eller ja, det beror på hur man definierar det, men om att gå så långt som "sluta i förening + börja i annan + ta sabbatsår + byta inriktning + förskjuta examen ett och ett halvt år + gå till kurator + stänga in sig på sitt rum mer eller mindre ett halvår + försöka förtränga det som hänt" är att dra tummen ur röven, ja, då har du rätt. Men att dra tummen ur röven skulle jag mer kalla att klicka in sig på Ryanair och ta en veckas semester nånstans. Det svåra med att ta sig ut ur depressioner är att veta hur man ska göra det - inte att förmå sig själv att göra det man vet måste göras.

Jag har ju inte exakt uppnått vad jag vill (och please, det handlar inte alls bara om att få en tjej för de som trodde det), men nog har jag gjort mer än att "dra tummen ur" och ändå har det inte löst sig. Hur förklarar du det?

Men jag tycker ändå att ditt inlägg (det jag quotade nu) innehåller en hel del sans trots att det är abstrakt, så jag vill inte idiotförklara dig. Bara säga att alla depressioner/vad det nu ska kallas, inte kan hjälpas med att dra tummen ur. Visste man vad som ska göras, skulle folk troligen inte ha depressioner eftersom de vet att de mår sämre av att inte göra det, än att göra det.

[samuelszon]

Okka, du träffar mig ganska hårt. Jag känner lite som du tänker.

Jag har alltid varit en extremt känslosam kille, alla mina nära vänner vet om det och jag har själv svårt att styra över dem ibland. Hösten 2005 hade jag en depression som löste sig till slut, de enda två sakerna som gjorde mig glad var innebandyträningarna på kvällarna (för mina lagkamrater visste inte att jag var deprimerad; i omklädningsrummet var allt sig likt) och när jag och min familj såg på TV på kvällarna.

De senaste året har jag börjat känna mer och mer som jag gjorde 2005, har trott att jag har varit på väg in i det. Jag blir större, och för varje dag som går längtar jag mer bort ifrån Stockholm och det vardagliga.

Jag drömmer alltid, men speciellt på nätterna. När jag vaknar på morgonen och inser att "jag ligger i min säng i mitt blåmålade rum och allt är som det var igår" vill jag inte gå upp. Jag blir deprimerad om jag mot all förmodan skulle gå in på FB efter en sådan dröm och se vad nån jävel i skolan har gjort för någon jävla update, jag bryr mig inte. Häromdan kollade jag på en gammal julkalender på VHS och efter två avsnitt var jag HELT insjunken i den. Det kändes som året var 2000 igen och när jag gick på toa och kollade FB på min iPhone så väcktes jag ur drömmen igen.

Jag längtar mer än nånsin till framtiden. Studenten, sommar, jag har träffat en tjej jag tycker om, jag ska ut och resa, eventuellt plugga. Jag vet säkert att jag INTE stannar här, även fast jag bor i huvudstaden med oändligt många möjligheter. Jag måste bort ändå och det ska jag.

Mordos, jag är övertygad om att du har dina stunder då du är optimistisk och glad och ser allt ljust. Varför gör du det? Du har börjat träna, eller åtminstone gå ner i vikt, fortsätt med det och börja träna på gym om du inte har gjort det. Det är en mental rensning utan dess like. Flytta till en annan stad och plugga, skaffa det simplaste jobbet du kan få, exempelvis en klassiker som extrajobbare på ICA. Våga tänja på gränserna och skaffa nya vänner, gör sådant du normalt sett kanske inte brukar göra. Bryt vanorna! Man kan rabbla upp exempel men du måste bort från ditt gamla liv och dina vanor - flytta.

EDIT: Prova att göra som jag. Titta fram i tiden när du är 25-27 år. Vad gör du då? Du är garanterat inte kvar i Övik eller vart du nu bor. Skaffa drömmar och mål, sedan är det bara följa vägen dit och gå på magkänslan och gör det du är bra på och tycker är kul. "Drömmarna är bara en blueprint för din egen verklighet". Även om det inte är lätt nu, så vet du att du är någon annanstans och har det förjävla bra om 10 år och vägen dit kommer bli ännu roligare, OM du tillåter den att bli det.

Redigerad 14 oktober, 2010 av samuelszon

[Saleen]

Det mesta går att göra något åt, men det är inte sånt den här tråden handlar om.

.. som inte är absolut säkra på vad man söker, eller hur man kommer dit, men man vet att man inte mår bra som man har det.

erhm. En tråd, där man kan snacka om varför man inte är nöjd med tillvaron, men en tråd där meningen inte är att försöka lösa situationen? Att sitta och tycka synd om sig själv tillsammans med andra på internet är hårfint med att försöka analysera fram vad problemet är? Jag tror att du kan ganska snabbt komma fram till vad du inte tycker fungerar i vardagen och sedan försöka se en lösning istället? okka tycker jag skrev något riktigt bra förut. (kan vi inte få en riktig "gilla" knapp? "Saleen gillar detta")

Läste ditt förra inlägg Henkibojj och tycker att du gjorde rätt som bytte om lite i vardagen men detta "+ stänga in sig på sitt rum mer eller mindre ett halvår + försöka förtränga det som hänt" - låter väl inte sådär jättenyttigt?

Redigerad 14 oktober, 2010 av Saleen

[Henkibojj]

erhm. En tråd, där man kan snacka om varför man inte är nöjd med tillvaron, men en tråd där meningen inte är att försöka lösa situationen? Att sitta och tycka synd om sig själv tillsammans med andra på internet är hårfint med att försöka analysera fram vad problemet är? Jag tror att du kan ganska snabbt komma fram till vad du inte tycker fungerar i vardagen och sedan försöka se en lösning istället? okka tycker jag skrev något riktigt bra förut. (kan vi inte få en riktig "gilla" knapp? "Saleen gillar detta")

Läste ditt förra inlägg Henkibojj och tycker att du gjorde rätt som bytte om lite i vardagen men detta "+ stänga in sig på sitt rum mer eller mindre ett halvår + försöka förtränga det som hänt" - låter väl inte sådär jättenyttigt?

Alltså, jag menar inte att syftet med tråden inte ska vara att lösa folks problem. Om folk kommer med problem som går att lösa är det ju jättebra om folk kommer med input. Som Samuelszon som gav tipset att flytta eller att gymma, till exempel. All input är ju bra input. Det jag inte gillar är att okka tror att "öh, det är ju ditt eget fel att du är deprimerad, för du gör ju inget åt det". Det tycker jag är ett helt åt skogen konstigt sätt att se på saken. "Skyll dig själv att du bor på gatan, varför köper du inte ett hus istället?". Jag hävdar att folk skulle ha ganska lätt att få tummen ur om de bara visste problemet. Det är vad jag fick som intryck av Mordos förstapost, att han känner sig väldigt nere men inte absolut kan sätta fingret på varför det är så. Då tycker jag att okkas "öh skärp dig och få tummen ur och fixa skiten istället" inte hjälper det minsta.

Jag kan idag komma fram till vad mina problem är, eftersom jag inte gjort annat än att analysera och smälta det som sker/skett mig under ganska lång tid. Ibland har jag tänkt alldeles för mycket (som ni vet), men hade jag varit lika istid som många av folk här är, hade jag inte kommit fram till nånting alls. "Ta det som det kommer" är väl bra, men folk verkar förespråka total mental istid bara för att vara så kall som möjligt för vad som än kommer åt ens håll. Som jag sa nån annanstans (troligen på första sidan) så var jag väldigt förvirrad ett tag men efter att ha funderat ut vad mitt problem var så gick lösningen ganska snabbt att komma på, men desto längre tid att genomföra.

Att stänga in sig under ett halvår var väl inte nyttigt på det sätt du kanske menar, men jag kände att det var nödvändigt med en rinse and purge i min sociala situation och mitt huvud så att jag skulle kunna möta omvärlden med en friskare, mer sund syn. Vad jag känner från mitt halvår är att det givit väldigt gott resultat.

(Därmed inte alls sagt att "stäng in dig i ett halvår" skulle vara nån bra lösning till särskilt många problem alls...)

[samuelszon]

För att börja gymma, komma ifrån Ö-vik, göra egen musik i sin egna lilla studio, börja måla eller skriva böcker behövs pengar. Men det är så larviga summor så att de pengarna kan man i princip tjäna genom att panta burkar.

Jag har två mål just nu:

- att skaffa ett jobb

- att komma rätt i skolan

Jag är inte efter i skolan längre, men behöver ett jobb. Sedan är jag på banan och alla dörrar är öppna iställt. Mordos, köp en gitarr på Rusta, köp en enkelbiljett till rivieran och flyg ner och spela gitarr och sjung. Sök jobb. Får du inte jobb och har ont om pengar, köp en enkelbiljett hem igen så har du i alla fall fått en semestervecka.

[okka]

Alltså, jag menar inte att syftet med tråden inte ska vara att lösa folks problem. Om folk kommer med problem som går att lösa är det ju jättebra om folk kommer med input. Som Samuelszon som gav tipset att flytta eller att gymma, till exempel. All input är ju bra input. Det jag inte gillar är att okka tror att "öh, det är ju ditt eget fel att du är deprimerad, för du gör ju inget åt det". Det tycker jag är ett helt åt skogen konstigt sätt att se på saken. "Skyll dig själv att du bor på gatan, varför köper du inte ett hus istället?". Jag hävdar att folk skulle ha ganska lätt att få tummen ur om de bara visste problemet. Det är vad jag fick som intryck av Mordos förstapost, att han känner sig väldigt nere men inte absolut kan sätta fingret på varför det är så. Då tycker jag att okkas "öh skärp dig och få tummen ur och fixa skiten istället" inte hjälper det minsta.

Men kom igen, du kan ju inte ha tolkat det så?! Bara för att jag påstår att du bör FÖRSÖKA göra någonting åt PROBLEMET innebär det inte att jag menar att det är ditt eget FEL! Jag påstår ju MOTSATSEN: läs vad jag skriver istället, jag hävdar ju att ALLA är deprimerade, i olika grader och i olika perioder i livet. Det rör sig om att man känner sig missanpassad, eller iallafall "ej till freds", med sin egen vardag, sen vad den egentliga orsaken EGENTLIGEN är varierar, för det är, om inte individuellt, så åtminstone under påverkan av olika psykologiska faktorer, som åtminstone inte JAG kan ta reda på (och uppenbarligen inte du eller någon annan heller). Det är absolut inte DITT fel, men det är inte heller en ursäkt för att INTE "dra tummen ur röven": jag hävdade nämligen att ett starkt BROTT mot din nuvarande TILLVARO, vilket förmodligen är (om inte hela så) åtminstone en DEL av ORSAKEN till VARFÖR du är DEPRIMERAD. Jag gav dig ett TIPS som förhoppningsvis kan HJÄLPA, för det är nämligen inte särskilt ENKELT att bearbeta sin egen MISSBELÅTENHET om man inte söker efter en tillvaro man TRIVS MED (vilket du uppenbarligen inte gör fullt ut, annars vore du på bättre tankar). Jag hoppas verkligen att du börjar må bättre, med eller utan att göra någonting drastiskt åt saken. Jag tror bara att det är en stor hjälp på vägen. Och som sagt: jag har aldrig hävdat att "OOOHOH det är ditt fel XD haha" som du verkar villa framställa det. Det skulle jag aldrig påstå. Lycka till.

Hejdå!

[Henkibojj]

Det är absolut inte DITT fel, men det är inte heller en ursäkt för att INTE "dra tummen ur röven"

Ah, okej. Missförstånd av mig, jag tror det berodde på själva uttrycket "tummen ur" som jag vanligen alltid hör i samband som "äsch, jag orkar inte gå och handla. Men jag har ju ingen frukost imorrn, så det är bara att få tummen ur och göra det". Att det är en skitenkel sak som "bara är att göra", hur lätt som helst. Och det var väl här jag menade att uttrycket var sjukt opassande eftersom depressioner inte alls "bara är att ta sig ur".

För att tillföra tråden något så får jag väl tipsa om att:

1. Försök identifiera problemet

2. Försök hitta lösningar eller alternativ till problemet

3. Planera och genomför förändringen

4. Utvärdera! När man väl gjort en förändring, var den verkligen till det bättre, eller söker man något annat? Något mer? Gå tillbaka till steg 1, annars var nöjd och glad

Jag själv fastnade ju på steg 1 hur länge som helst och trodde att jag själv behövde förändra mig fullständigt, men när jag insåg att många andra inte tyckte om läget heller så var det bara att gå med raska steg till 2-3-4 och genast finna mig själv i en bättre dager.

Redigerad 17 oktober, 2010 av Henkibojj

[Mordos]

Alltså, jag kan förstå vad ni menar med att bara släppa allt och dra, men det går helt enkelt inte. Jag har saker som måste göras, möten att gå på, samtal som ska tas osv. Inte lätt att droppa allt när man är F-kassans hora och även måste hålla sig inom svenska gränser pga. det. Så var det iaf när jag började gå på F-kassan.

Men jag uppskattar verkligen tipsen. Det börjar planeras på att kanske åka iväg nedöver on my own och göra saker som JAG vill göra, bo på hotell, gå på museum eller något sådant. Såna saker jag tycker är intressant att göra. Inget som är fast än, men det är verkligen seriösa tankar ang. det.

[Halo]

Men jag uppskattar verkligen tipsen. Det börjar planeras på att kanske åka iväg nedöver on my own och göra saker som JAG vill göra, bo på hotell, gå på museum eller något sådant. Såna saker jag tycker är intressant att göra. Inget som är fast än, men det är verkligen seriösa tankar ang. det.

Låt det ta den tid det tar med planerna, eller ja det gör du ju som du vill men se bara till att det blir av för bövelen. Annars tror jag man riskerar att hamna i någon knasig känsla av att man är fast, även om man inte är det. Men det är en klockren start .

[Maimstream]

Alltså, jag kan förstå vad ni menar med att bara släppa allt och dra, men det går helt enkelt inte. Jag har saker som måste göras, möten att gå på, samtal som ska tas osv. Inte lätt att droppa allt när man är F-kassans hora och även måste hålla sig inom svenska gränser pga. det. Så var det iaf när jag började gå på F-kassan.

Men jag uppskattar verkligen tipsen. Det börjar planeras på att kanske åka iväg nedöver on my own och göra saker som JAG vill göra, bo på hotell, gå på museum eller något sådant. Såna saker jag tycker är intressant att göra. Inget som är fast än, men det är verkligen seriösa tankar ang. det.

Får man haka på?

[Mark]

Alltså, jag kan förstå vad ni menar med att bara släppa allt och dra, men det går helt enkelt inte. Jag har saker som måste göras, möten att gå på, samtal som ska tas osv. Inte lätt att droppa allt när man är F-kassans hora och även måste hålla sig inom svenska gränser pga. det. Så var det iaf när jag började gå på F-kassan.

Men jag uppskattar verkligen tipsen. Det börjar planeras på att kanske åka iväg nedöver on my own och göra saker som JAG vill göra, bo på hotell, gå på museum eller något sådant. Såna saker jag tycker är intressant att göra. Inget som är fast än, men det är verkligen seriösa tankar ang. det.

Nemas problemas hombre. Jag har ju för sjutton gubbar sagt att när jag kirrat körkortet så plockar jag upp dig så drar vi på en rejäl semester någonstans.

[chucky.swe]

Ägnat senaste dagarna att läsa igenom alla inlägg, och det här är så mycket erfarenhet samlad i en och samma tråd så det är helt otroligt. Fantastiskt fascinerande läsning.

[Dusse]

...

Redigerad 7 juli, 2020 av Dusse

[Mordos]

Oh, just great. Nu ligger det ju till som så här att jag inte riktigt har pengar att ta mig någonstans pga. skitsaker som går sönder och sådant. Plus att det börjar närma sig jultider, vilket även betyder en mer miserabel jag. Just nu så känns allt som om det kan fara åt helvete. Jag vill bara vara själv för en jävla gångs skull, ha tid och fundera. Men alla är på mig om allt. "Tony hit, Tony dit, Tony derp derp hurp hurp depr"

Människor och mjölk för i helvete.

[chucky.swe]

Ångestfyllda fucking farsdag.. Känner för att gräva ner mig i en bunker och aldrig titta ut igen, stänga av hjärnan och sluta existera. Åt helvete med allt! Vi lever i en värld där allt handlar om att ge bort saker utan en egentlig tanke bakom det! Ett slags drönarbeteende är vad det har blivit, köpa några plojsaker, säga några saker som absolut inte betyder något.. men när man inte kan ge bort någonting längre eftersom det helt enkelt inte är fysiskt möjligt, ja, när inte ens tankar och ord når fram, då inser man vad allt ytligt är värt. Inte ett piss. Jag skulle bara vilja haft lite mer tid att kunna berätta hur mycket jag saknar och älskar pappa! Eller åtminstone visat hur mycket man uppskattade de stunder man hade, jag är verkligen tacksam för allt men önskar att jag visat det!

Men hey, vem är jag att klaga?

[ZcruweN]

Nu måste jag skriva av mig, och det här är den enda tråden det här verkligen passar i.

Love tråden tillhör det inte

Vardagssnack, maybe men fortfarande saker som inte berör min vardag... eller skitsamma

Sen min bror dog för ett par veckor sen har mitt liv gått i total botten... Det finns få saker som verkligen får mig att känna att jag lever, när jag sitter hemma så har jag ju givetvis mina spel som får mig att tänka på annat, men ibland räcker inte dom utan att mina tankar flyter iväg på annat.

När jag sitter hemma så saknar jag min flickvän nå oerhört mycket också, men när jag sedan får träffa henne är jag överlycklig i c.a 5 minuter och märker sedan av att jag inte blir så glad av det (det är inget illa menat mot henne såklart)

Grejen är att.... Jag vet inte vad jag ska göra för att hitta glädjen i livet längre, jag känner mig totalt värdelös när jag är hemma om dagarna och inte gör nånting annat än att bara sitta och spela om dagarna. Jag borde egentligen söka jobb men grejen är den att, jag har varken lust, ork, eller viljan till det just nu.

Dessutom tror jag inte att jag skulle klara av att jobba till 100% i läget jag befinner mig i nu.

Jag vet inte ens själv vad jag vill få ut av det här, jag vet inte ens om nån av er kommer orka bry er om att läsa igenom det här för ens.

[Henkibojj]

Jag vet inte ens själv vad jag vill få ut av det här, jag vet inte ens om nån av er kommer orka bry er om att läsa igenom det här för ens.

Jag tror det är många som läser och som bryr sig, men som inte vet vad de ska säga. Jag är en, iallafall. Det finns väl inget man kan säga som kan påskynda det hela, annat än att man bryr sig och hoppas att du får rätsida på saker.