Så jävla svenskt!

[Kebab]

Kom på mig själv idag med att skynda lite extra i trappuppgången när jag hörde att någon höll på att kliva ut från sin lägenhet. Med andan i halsen och vår lägenhetsdörr stängd och låst bakom ryggen på mig insåg jag vad jag hade gjort och att det hade gått helt och hållet per automatik.

Jag har intrycket av att när man pratar om svenskars (och för att inte tala om norrlänningars!) beteende så handlar det ofta om hur introverta och "tråkiga" vi är. Är det verkligen så? Och vad finns det i övrigt som känns svenskt? (Och då syftar jag inte främst på IKEA, surströmming och sådant, men fyll gärna på med det också).

[Boomer]

Jag tycker det är otroligt svenskt att man inte tackar för saker, som till exempel när en total främling slänger upp en dörr lite extra för att du ska hinna in. Det är nästan som att vi har någon slags 'silent agreement' att vi är tacksamma, men vi behöver inte meddela personen i fråga.

[dibel]

I tunnelbanan, eller på bussen, så sätter vi oss alltid för oss själva. Om det är mycket folk sätter vi oss ned och talar inte utan stirrar ut genom fönstret med mp3-spelaren och undviker medpassagerarna.

[AngryAxel]

I tunnelbanan, eller på bussen, så sätter vi oss alltid för oss själva. Om det är mycket folk sätter vi oss ned och talar inte utan stirrar ut genom fönstret med mp3-spelaren och undviker medpassagerarna.

...och så är alla lika sura för att musiken läcker ut ur hörlurarna, men ingen säger något. För att dränka ljudet sätter man på sin egen mp3-spelare och kollar ut genom fönstret.

[Misterwhoopee]

Att man hellre använder utländska filmers orginaltitlar (i synnerhet anglosaxiska sådana) även om de har en svensk titel. En anekdot som jag tror har att göra med att svenskar förväntas vara bra på engelska.

[felshoe]

Det känns jäkligt svenskt att så många känner att de måste på bussen/spårvagnen innan alla andra har gått av - som om man verkligen måste skynda sig på vagnen för att få sittplats och vara helt säker på att den inte åker iväg utan en. Likaså folk som måste skynda sig av bussen och alltid vara först ut - man vet ju inte om den stänger dörrarna och åker iväg innan man hinner av.

[The Dude]

Att man hellre använder utländska filmers orginaltitlar (i synnerhet anglosaxiska sådana) även om de har en svensk titel. En anekdot som jag tror har att göra med att svenskar förväntas vara bra på engelska.

Det är ett aktivt val för mig i alla fall, man borde utrota de i många fall skrattretande svenska översättningar på filmtitlar!

Att inte uppröra folk med politiska åsikter, religion och dylikt i samtal är väldigt svenskt tror jag.

[Frusciante]

Jantelagen.

[GTA3 freak]

I tunnelbanan, eller på bussen, så sätter vi oss alltid för oss själva. Om det är mycket folk sätter vi oss ned och talar inte utan stirrar ut genom fönstret med mp3-spelaren och undviker medpassagerarna.

Detta är ett exempel man hör väldigt ofta men i övriga Europa ser det likadant ut. Var finns de hypersociala kollektivtrafikåkarna? Asien? Sydamerika?

[Kebab]

Detta är ett exempel man hör väldigt ofta men i övriga Europa ser det likadant ut. Var finns de hypersociala kollektivtrafikåkarna? Asien? Sydamerika?

Södra Europa, om du frågar mig. De erfarenheter jag har haft i Italien är att man fyller på bussen framifrån så att säga, och även om man inte snackar ihjäl sig med personen bredvid sig så utväxlar man några godhjärtade blickar och en vänlig mening eller två.

[felshoe]

Detta är ett exempel man hör väldigt ofta men i övriga Europa ser det likadant ut. Var finns de hypersociala kollektivtrafikåkarna? Asien? Sydamerika?

Nordamerika :yes. De jag satte mig bredvid där var pratglada och en ville bjuda på godis och ha sig. Mycket trevligare busskultur.

[95alexander95]

Surströmming!

[Mordos]

Knäckebröd och kaviar på tub.

[_ThuuG]

Att folk inte kan prata med varandra på samma sätt som de verkar göra på många andra ställen.

Edit: Totala främlingar alltså.

Redigerad 19 mars, 2010 av _ThuuG

[Jultomten]

Fjortisar, det känns iallafall som det är något svenskt påhitt.

[Sniper]

Jantelagen.

Det är nog det mest svenska.

"Vad duktig du är på att tala!"

"Nä då, du är minst lika bra, jag är jättedålig =)"

Detta är ett exempel man hör väldigt ofta men i övriga Europa ser det likadant ut. Var finns de hypersociala kollektivtrafikåkarna? Asien? Sydamerika?

I södra Europa och i USA har jag stött på mycket pratglada och trevliga personer. Visserligen inte i kollektivtrafik, men ändå folk som talar till en där man kanske inte förväntar sig det.

Fjortisar, det känns iallafall som det är något svenskt påhitt.

Nja. Finns lite överallt runt om i världen.

[kobbe]

Tada!

[Frusciante]

Det är nog det mest svenska.

"Vad duktig du är på att tala!"

"Nä då, du är minst lika bra, jag är jättedålig =)"

Mm, jantelagen är ett av mina största hatobjekt. Varje gång jag bröt mot den förr fick jag konstiga blickar, t.ex

"Hur går det på provet för dig tror du? Jag blir glad om jag klarar G."

"Jag får nog MVG."

Fast nu börjar den försvinna i min klass i alla fall! My work has paid off! Folk börjar bli mer ärliga och när de är bra på nåt säger de det, positivt.

[P-C]

- Oärligt mindervärdeskomplex

- Tystnad i hissen

- Kramhälsningar

- Skärgårdsromantik

- Konflikträdsla

- Monarkiskvaller

- Smörgåsbord

[Sniper]

- Oärligt mindervärdeskomplex

- Tystnad i hissen

- Kramhälsningar

- Skärgårdsromantik

- Konflikträdsla

- Monarkiskvaller

- Smörgåsbord

Om du menar skvaller om kungafamiljen så tror jag det är "värre" i UK där kungafamiljen inte har samma helgon-position som här. Minsta lilla skavank trycks upp i stora bilagor där.

Men "Monarkiskvaller" är nog någonting som alla länder med monarki har till viss del.

Allt var ganska spot-on!