Renard Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 (redigerad) Läste just denna artikel. Jag tycker att frågan "Har du svårt för att gråta offentligt" saknades. Vissa har svårt för att visa sina känslor när andra tittar på, medans samma personer inte alls har svårt för att gråta när de är ensamma. Själv kan jag omöjligt gråta när andra tittar på. Det känns som om jag blottar mig själv, och framstår som svagare än vad jag är om jag gråter inför andra. När jag är ensam kan jag dock gråta floder om det behövs! Så, har du svårt för att när du inte är ensam? Redigerad 7 mars, 2010 av Renard Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
chucky.swe Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Jag har otroligt svårt att gråta i överlag, så när jag väl gråter så storbölar jag verkligen, tårarna kan rinna timtal känns det som. Men det krävs otroligt mycket för att jag ska börja gråta, grät senast i förra veckan då jag dippade rätt rejält. Då var det nog cirka 8-9 månader sen förra gången. De enda jag gråtit öppet för är min familj och flickvän. Har nog aldrig gråtit offentligt sen jag var riktigt liten. Dock så skiljer jag på t.ex filmslut som gör att man fäller en tår och riktigt gråt, filmgråt händer rätt ofta då jag är helt otroligt mesig när det gäller sorgliga slut Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
eXotic Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Jag har svårt att gråta även när jag är ensam, det var visserligen väldigt länge sedan jag hade anledning att vara ledsen över någonting. Men senast jag hade någonting att vara ledsen över - som jag kan komma på - så grät jag inte, jag blir mer tom. Kan sitta ett bra tag och bara stirra rakt fram och gå igenom saker och ting i huvudet om och om igen. Det ser antagligen ut som om jag är chockad på något vis, när jag känner att det börjar bli bättre så brukar jag sluta med att gömma huvudet i händerna för att direkt dra huvudet uppåt/dra händerna nedåt längs med ansiktet. Oftast kommer det en djup suck också, sedan är det över för stunden. Typ. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Mordos Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Jag kan bli tårögd, men jag har inte GRÅTIT på åratal. Men för att besvara frågan, jag gråter inte offentligt. Fördelen med uppfostran från min far, det är inlärt. Jag har aldrig gråtit offentligt efter jag fyllde 10. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
P-C Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Existentiell ångest och annat liknande brukar inte framträda i offentliga sammanhang så ja, jag har svårt att gråta offentligt. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
ZcruweN Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 (redigerad) Oj, jag vet inte riktigt. Sist jag verkligen grät var på min mors begravning vilket var för 10 år sen nu. Annars har det varit bråkgråt, ni vet man blir tillslagen och får skitont och kan inte låta bli att fälla en tår.... Annars så vet jag inte inte riktigt, har inte sådär spontan gråtit på ett tag... så jag vote'ar ja! Redigerad 7 mars, 2010 av ZcruweN Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
SimonJ Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Jag kan absolut inte gråta bland folk, vet inte varför men det går bara inte. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Illousion Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Själv kan jag omöjligt gråta när andra tittar på. Det känns som om jag blottar mig själv, och framstår som svagare än vad jag är om jag gråter inför andra. That. Och sedan är det bara skitjobbigt för alla andra omkring om någon står och gråter. Så yeah, jag gör inte det runt andra. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tackleberry Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Jag gråter inte när som helst, men gråta offentligt kan jag göra. Senast var då i samband med en skada då jag var på sjukhuset och fick reda på hur lång tid det skulle ta för att bli återställd. Jag grät absolut inte och lät inte ens besviken när jag fick själva beskedet, men på bussen hem bara brast det. Har även gråtit i omklädningsrummet efter att ha förlorat och personligen gjort en riktigt dålig match. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Vice. Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Beror på. Jag började gråta på jobbet förra veckan. Jag berättade att alla mina trofeer på Heavy rain var borta i och med att psn gick ner. Annars, brukar jag typ aldrig gråta. Men det är mest för att jag aldrig är så ledssen att tårar behövs. Men jag hade nog kunnat göra det när nån ser på. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
ZcruweN Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Beror på. Jag började gråta på jobbet förra veckan. Jag berättade att alla mina trofeer på Heavy rain var borta i och med att psn gick ner. Annars, brukar jag typ aldrig gråta. Men det är mest för att jag aldrig är så ledssen att tårar behövs. Men jag hade nog kunnat göra det när nån ser på. ..... har du funderat på att spela lite mindre Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Troxie Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 ..... har du funderat på att spela lite mindre Det gör inte troféer/achievements mindre viktiga. Lider med dig vice. : , < Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Renard Skrivet 7 mars, 2010 Skapat av Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 (redigerad) Jag la till alterantivet "Jag har svårt för att gråta både offentligt och när jag är ensam". Lite sent påtänkt, jag vet, men bättre sent än aldrig! Redigerad 7 mars, 2010 av Renard Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Siana Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Beror på. Jag började gråta på jobbet förra veckan. Jag berättade att alla mina trofeer på Heavy rain var borta i och med att psn gick ner. Seriöst? Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Renard Skrivet 7 mars, 2010 Skapat av Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Seriöst? Vice är sajtens främsta trophy hunter Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Gof Skrivet 7 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 7 mars, 2010 Kan gråta av lycka offentligt ganska ofta. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Panimala Skrivet 8 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 8 mars, 2010 (redigerad) Dock så skiljer jag på t.ex filmslut som gör att man fäller en tår och riktigt gråt, filmgråt händer rätt ofta då jag är helt otroligt mesig när det gäller sorgliga slut Haha! Samma för mig, A Beautiful Mind gjorde mig mer än tårögd på sina ställen. Offentligt dock... Nae. Som Renard sa så blir man blottad, sedd som svagare. EDIT: ..... har du funderat på att spela lite mindre Redigerad 8 mars, 2010 av Panimala Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
StellHell Skrivet 8 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 8 mars, 2010 Jag skulle vilja kalla mig "skådisgråtare", dvs. gråta på beställning. Jag har aldrig haft några krokodiltårar, men blir otroligt lätt tårögd, men inte lika ofta att tårarna rinner. Allt började under min depression och mina besök hos BUP som öppnade en helt ny värld för mig. Varför ska man hålla inne på känslor? Att gråta är ju lika naturligt som att skratta. Vilket iofs inte gör saken lättare då jag kan börja gråta når jag skrattar, för det allra minsta. Jag gråter dock aldrig av fysisk smärta, där är något som sätter stopp, hur ont det än kan göra så är det snustorrt. Konstigt med tanke på att jag senast satt och grät när jag lästa Larsson på skithuset, för bara en dålig vits och ett litet skratt. Jag har dock fått en teori, då jag har i drygt 5 års tid alltid varit förskyld eller snarare töppt i näsan, och det är just i samma veva som jag slutade gå till BUP och en täppt näsa och tårar går hand i hand. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
AngryAxel Skrivet 8 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 8 mars, 2010 Existentiell ångest och annat liknande brukar inte framträda i offentliga sammanhang så ja, jag har svårt att gråta offentligt. Brukar du gråta åt sånt i det privata? ___________ Jag gråter sällan i det offentliga, men det är snarare för att jag inte drabbas av tankar som får mig oerhört nedstämd i det offentliga, än att jag har någon spärr som försöker hindra mig från att 'tappa ansiktet', eller så. Skulle jag få ett nära dödsbud på lunchrasten är det nog ingen tvekan om att jag skulle gråta. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Henkibojj Skrivet 8 mars, 2010 Rapportera Share Skrivet 8 mars, 2010 Null vote. Det har hänt att jag gråtit i skolan, men mig veterligen har det inte hänt på varken gymnasiet eller universitetet (möjligen med undantag för nån fysisk skada jag inte minns). Hemma kan jag gråta rätt friskt. Jag vet inte att nåt av alternativen passade så jag lät bli att rösta. Jag menar, behöver jag gråta offentligt kommer jag väl antagligen göra det, men det händer inte. Beror på. Jag började gråta på jobbet förra veckan. Jag berättade att alla mina trofeer på Heavy rain var borta i och med att psn gick ner. Annars, brukar jag typ aldrig gråta. Men det är mest för att jag aldrig är så ledssen att tårar behövs. Men jag hade nog kunnat göra det när nån ser på. Jag har antagligen ett medel på 70-80% i de ~9 spel jag har troféer i, och trots att 100%-trofén (inte platinum) i GTA IV tog tiotalet speltimmar och ganska mycket kart-strul skulle jag inte få för mig att gråta om den försvann. Auf Wiedersehen Petrovic är fortfarande inte klar men om alla framsteg inom den skulle försvinna skulle jag känna mig rätt maktlös kanske, men långt ifrån att gråta. I Resistance 2 tog det evigheter att nå lvl 30 med SpecOps och fastän jag mot slutet (22+) inte tyckte det var roligt att spela så fortsatte jag eftersom jag ändå hade kommit så långt. Skulle den försvinna måste jag erkänna att jag skulle ta det rätt hårt pga den tid det tog, men aldrig i livet att jag skulle få för mig att gråta för den. Om nu Heavy Rain var så himla kort och om du ändå sparar ideligen, bortsett från den "laddningsbara kapitel"-funktion som redan är inbyggd, varför blir du ledsen över att de försvann? Och varför i all världen gråter du på jobbet över det?? No offense, men det låter som att du behöver investera mer tid i frugan din än med spel, speciellt med en knodd i ugnen. Annars kan det säkert gå så här: http://www.youtube.com/watch?v=ILGrir5Or8Q Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.