Skolarbeten ni har skrivit.

[mr_tobbe]

Jag har sedan säkert sjunde eller åttonde klass varenda skoldokument sparat på datorn, plus bra mycket mer i byrålådan. Det kan vara underhållande att läsa igenom alla fantastiskt dåliga arbeten som man minns som bättre, eller att i efterhand tycka att ett arbete är av mycket hög klass och att man inte förstår hur man själv har kunnat skriva den (se fysik/kemi-labbrapporter...).

Nu kanske det här blir en källa för kopiering, jag bryr mig faktiskt inte (sen åker ni fast i urkund ändå gällande mina).

---

Börjar med en katastrofal och en som jag fortfarande är nöjd med.

Hur Skyttasjöns näckrosor blev röda, mr_tobbe 10 år gammal.

Hemuppgift 31 i Matematik 3000, D-kursen.

[kicken]

"Bra Tobias"

Ska leta igenom byrålådan. Har också liknande skolarbeten eller rättare sagt läxor kvar. Pics kommer sen!

[Umberto]

Haha, vilken fin liten historia.

Ska se om jag hittar nåt nästa gång jag besöker parenteserna.

[Cinekadens]

Jag och min väninna skrev en skitbra rapport om guldmyntfot [att valutan är kopplad till guld] i våras, som var en av de få någonsin som inte behövt mvg-kompletteras. (Fast det var ett helvete att få ihop den eftersom vi började skriva tre veckor innan skolavslutningen och vi fick uppgiften i januari.)

Kändes som om jag fick ut mycket av det. Visste nästan ingenting om det innan utöver grunderna; men kom fram till i rapporten att systemet leder till låg tillväxt och en oundviklig deflationsboom. Och typ där tappade ni intresset.

http://megaupload.com/?d=S2NJY0TD

[Karl-Gunnar]

Jag och min väninna skrev en skitbra rapport om guldmyntfot [att valutan är kopplad till guld] i våras, som var en av de få någonsin som inte behövt mvg-kompletteras. (Fast det var ett helvete att få ihop den eftersom vi började skriva tre veckor innan skolavslutningen och vi fick uppgiften i januari.)

Kändes som om jag fick ut mycket av det. Visste nästan ingenting om det innan utöver grunderna; men kom fram till i rapporten att systemet leder till låg tillväxt och en oundviklig deflationsboom. Och typ där tappade ni intresset.

http://megaupload.com/?d=S2NJY0TD

Det var faktiskt bra. Med tanke på vilka arbeten som idag kan belönas med MVG så är ju det här ett solklart MVG. Skulle väl kunna lägga fram lite kritik, men va tusan, de vinner jag inget på! Bra jobbat!

But don't get full of yourselves!

Redigerad 1 juli, 2009 av Karl-Gunnar

[Siana]

Här är en novell jag skrev i tvåan (Gymnasiet).

http://data.fuskbugg.se/skalman01/gronguldag.doc

Redigerad 1 juli, 2009 av Siana

[Kebab]

Mja, här har ni en novell jag gjorde i åttan. Ha det i åtanke när ni läser den. Jag själv kan inte säga om jag är nöjd med den eller inte, men många lärare har kommit och givit mig beröm för den. Betyg: MVG! (Japp, det var ett utropstecken efter). Hade jag inte fått det hade jag inte vågat lägga upp den här.

Såja. Enjoy!

Det är livets gång

Tage sitter vid Astrids säng. Han håller henne i handen, en hand som är alldeles stilla.

Snart kommer hon att börja kallna, tänker han. 61 år, 61 år av mitt liv har vi varit gifta. 61 gånger har vi firat bröllopsdag. Om fem veckor skulle det ha blivit 62.

Tage låter tankarna vandra fritt. Minnen och bilder tränger sig på. Han ser hur Astrid går där på stranden i Halmstad. Hon är solbränd, smärt och har utsläppt långt hår. Han blev kär vid första ögonkastet. Sedan den dagen har de varit et oskiljaktigt par. Han ser tydligt hur hon stolt lyfter fram den förstfödda och säger:

– Visst är hon vacker? Sin pappa upp i dagen.

Fyra barn har hon fött, tänker han vidare. Fyra barn som har gett så mycket glädje. De bor långt borta nu. Malin bor ända borta i Amerika. Sara, Johan och Erik bor ju i alla fall i Sverige, men ingen bor precis i närheten.

– Det blir ensamt nu säger han till Astrid. Det blir ensamt nu.

Tårarna rinner längs med kinderna.

– Vem ska nu hjälpa mig att lösa det sista på korsordet, klappa mig på kinden och säga att det är dags att gå upp? Och vem ska nu skratta åt mina dåliga Norge-historier? Plötsligt känner han sig alldeles tom, han kan inte ens tänka sig hur morgondagen ska se ut. Han sjunker ihop mot sängen, lägger sin kind mot hennes hand och gråter stilla.

– Pappa! säger någon försiktigt och han känner en hand på sin axel. Jag är så ledsen jag kom inte fram i tid. Det är Sara som har kommit in i sjukhussalen. Han rätar på sig, torkar tårarna och svarar trött:

– Saragumman, det var omöjligt för dig att hinna fram i tid. Allt gick så fort.

– Vad hände pappa? Säger hon. Jag pratade ju med mamma igår morse och då verkade hon ju pigg.

– Efter förmiddagskaffet gick jag min sedvanliga lilla runda i trädgården och när jag kom in låg hon där på köksgolvet framför spisen. Doktorn säger att det var hjärtat. Hon var medvetslös när ambulansen kom. Jag fick ingen kontakt med henne efter det.

Sara kastar sig om pappas hals och storgråter.

– Lilla vän säger han och klappar henne ömt. Gråt inte. Det är livets gång. Doktorn säger att hon inte har lidit. Det var väl bra?

I Saras närvaro känner Tage att han måste vara stark. Han får inte tappa fattningen.

– Men pappa, hur ska det gå? Hur ska du klara dig själv?

– Lugn lilla vän, vi tänker inte på det nu.

Begravningen var vacker, men samtidigt också väldigt ledsam.

Han öppnar dörren, vänder sig om och säger:

– Ska Johan och Malin sova i lillstugan som förr? Jag har bäddat där.

– Javisst, svarar båda samtidigt. Det blir bra.

– Jag ordnar lite kvällsmat, säger Malin. Hon tar av sig jackan och går ut i köket.

Inte många ord fälldes vid matbordet. Johan tar ett djupt andetag och man hör att rösten sviktar när han säger:

– Vi har pratat lite och vi undrar om det inte blir bäst för dig om du flyttar in till stan, pappa? Det kommer att bli tungt med alla hushållssysslor och dessutom har du ju trädgårdsarbetet att tänka på. Vore det inte bättre att bo i en mindre lägenhet? Dessutom blir det ju närmare till t.ex. biblioteket och tobaksaffären.

- Om du bor i stan behöver du inte heller någon bil som kostar pengar, flikar Erik in.

Tage blir först väldigt upprörd, men tänker sedan att de menar ju faktiskt bara väl. Han svarar vänligt men bestämt:

– Nej, jag har inga planer på att flytta. Jag ska bo kvar här. Jag kan väl bara inte lämna Astrids och mitt paradis?

Det är oktober och det skymmer tidigt. Tage tittar ut genom köksfönstret. Han ser alla löv som ligger på marken. De har blivit alldeles för många nu. Imorgon måste han försöka ta sig ut och räfsa upp dem. Det kommer att ta tid.

Äpplena var grannen här och hämtade. Det var ju bra att de kom till nytta hos någon annan, tänker han.

– I min frys finns det inget äpplemos i år. Han drar en djup suck. – Jag har ett väldigt tungt jobb framför mig. Han har mer än en gång den här hösten tänkt att Astrid inte skulle ha misstyckt om han lämnade ”Paradiset” för ett enklare boende. Barnen ringer varje vecka och det är alltid någon av dem som försiktigt ställer frågan om han inte kan tänka sig att flytta. Det skulle kännas tryggare säger de.

– Jag bestämmer mig i alla fall inte ikväll, säger han halvhögt för sig själv. Han drar ner rullgardinen och går och lägger sig.

Det är dagen före julafton och det ”doftar jul” hemma hos Sara och Anders. Julgranen står på plats, julklapparna ligger i säcken och Sara pysslar med julskinkan i köket.

Jag trodde att det skulle kännas svårare, tänker Tage. Alla barnen brukar ju komma hem över julen, men i år är det helt annorlunda. I år är det jag som är gäst.

En liten knubbig arm läggs runt hans hals. Det är fyråriga Gustav som sitter i hans knä. De har läst sagor och pratat om tomten och allt spännande som ska hända imorgon.

– Morfar jag tycker om dig. Jag vill att du ska bo hos mig. Du kan väl bo i våran källare?

Orden och kramen gör att han känner sig varm och lycklig i hela kroppen, och i samma stund bestämmer han sig.

Han ger Gustav en kram, lyfter ner honom från knäet och svarar:

– Nej Gustav, jag kan inte bo i eran källare, men jag kan bo i ett hus i närheten.

Han går till köket, stannar i dörröppningen och lutar sig mot dörrposten.

Sara vänder sig om. Hon är röd på kinderna av värmen från spisen.

Vad vacker hon är, tänker han. Sin mor upp i dagen.

– Visst luktar skinkan alldeles underbart? säger hon.

Hon låter som Astrid också, tänker han.

För några sekunder står tiden stilla i köket.

- Jag vill att du efter nyår hjälper mig att leta efter en bra lägenhet här i stan.

Sara kastar sig om halsen på honom och säger:

– Älskade pappa! Det är klart jag gör. Vad glad jag blir! Det var den julklappen du kunde ge mig och mina syskon, och inte minst Gustav, som alltid längtar efter dig.

Tage ler och känner sig alldeles lugn inombords.

Visst att mamma korrekturläste den, men jag kan ändå inte fatta att jag har lyckats knåpa ihop det där.

[Tweak]

Samma här, Kebab, med all respekt, den är så jävla bra.

[Siana]

Den var trevlig, Kebab. Med väldigt lite text lyckas du ändå få en bra beskrivning på de olika karaktärerna.

---

Ingen som har läst min novell än? Skrämmer längden er?

[Gof]

För något år sedan postade jag något rabbel om pingviner och att polarisen smälter i vardagssnack. Försökte söka men hittade det inte. Lyckades få MVG på det arbetet på något konstigt sätt. Min lärare hade nog inte alla pinnar i tältet vid tidpunkten

[Umberto]

Alltså, jag tror det är roligare med arbeten som inte är så bra eller välgjorda. Lågstadie-uppsatser och liknande is the way to go. :yes:

[mr_tobbe]

Den här uppsatsen i bild är rent av hilarious då jag först grät ut i läxhjälpstråden:

Estetiska ämnen... och uppsatser går inte hand i hand för mig. Men såhär är det tydligen; ska analysera Dorothea Tannings Insomnias.

http://i172.photobucket.com/albums/w20/jor...g_Insomnias.jpg

Jag har väldigt svårt för sånt här, och det ska tydligen eftersträva att bli något smärre rekord i ordbajsning...

Saker jag ska tänka på:

Finns det något tidstypiskt för mitten av 1900-talet här, komposition, material, symboler, bakomliggande idé (kanske något för just den epoken?), hur är kontrasterna, vilka tankar och känslor väcker konstverket hos dig?

Just nu ser jag ser en rörig bild med människokroppar. Hur kan jag utveckla detta?

Tack på förhand.

och sedan pysslade ihop det här en sen natt/tidig morgon med bland annat Vinnies hjälp i tråden:

och fick högsta betyg på den. Varning för krampaktig läsning.

[antepanteboy]

Jag gjorde en analys om filmen Klass några veckor innan skolavslutningen. Jag hann aldrig få veta något betyg på den, men jag själv är ganska nöjd. Kan lika gärna slänga upp den så att andra kan få läsa den. Läs den dock inte om du har planerat att se/inte sett den.

Inledning

Jag har valt att analysera den Estländska filmen "Klassen". Den hade premiär under 2007 och är både regisserad och skriven av Ilmar Raag, huvudrollerna spelas av Vallo Kirs och Pärt Uusberg. Man hör på namnet att filmen handlar om en klass, men om man tar sig en titt på framsidan så anar man annat. Den ser våldsam, rå och otrevlig ut. Den visar våld, ensamhet och sorg i röda, svarta och vita färger. Och man förstår direkt att den verkligen inte är någon barnvänlig film.

Genre

Det här är helt klart en drama/thriller. Redan några minuter in i filmen förstår man allvaret som råder i klassen och man sitter som på nålar hela tiden. Jag vet inte riktigt vad mer jag kan säga om det. Den här filmen har allt negativt filmmaterial på sin sida. Våld, tortyr, misshandel, mobbing, mord, ensamhet, blod, you name it. Så det gör den till en film som inte ska ses av barn. Speciellt inte av barn som ska börja skolan, då denna film innehåller några av de värsta mobbing scenerna jag någonsin sett i en film. Så en Thriller är det allt, en dramatiskt thriller.

Anslag

Filmen börjar i en idrottshall. En skolklass håller på att spela en basketmatch och en ensam kille håller sig längst väggen. Plötsligt får han bollen och trots dom andras vilda rop om att passa den så ger han sig på ett försök att sätta den själv. Han misslyckas och blir utbuad samt utskälld och förnedrad av en kille som man märker är ledaren för grabbarna i klassen. I scenen efter får man se att den ensamma killen blir söndermobbad av sina klasskamrater, och det gör att man vill fortsätta se. Man vill lära sig mer om karaktären och veta hur han kommer att klara sig ur den minst sagt jobbigta situationen.

Presentation

och

fördjupning

Det finns 2 huvudkaraktärer: Joosep och Kaspar. Joosep är en enstörning som är utfryst och mentalt torterad av hela sin klass. Kaspar däemot är en kille med status, har många vänner och en flickvän. Men han har till skillnad från alla andra i hans klass empati för andra. Han börjar därför stötta Joosep och gör någonting så otroligt modigt som att ställa sig emot en hel skolklass för att skydda Joosep. Klassen som i sin tur är beroende av varandra för att kunna hålla lågan uppe tar detta som en rebellisk handling av Kaspar och börjar därför att ge sig på honom med sin terror. Tillochmed hans egen flickvän går emot honom. Det är då klassen som har alla birollerna, men alla har sin del i kakan. Jooseps föräldrar och Kaspars farmor har också väldigt viktiga roller i den här filmen. Jooseps macho pappa tycker att hans son är en klen pojkvasker som inte kan försvara sig själv, medans hans mamma behandlar honom som ett litet barn och man kan förstå vilken pressad situation han lever i. Kaspars farmor är orolig för vad hennes barnbarn håller på med och försöker att hålla koll på honom. Stämningen är grå och dunkel. Miljön är en typisk ghetto förort och påminner mycket om dom ratigaste delarna i Ryssland. Det är en riktigt mörk film, och det beror mycket på den dunkla miljön.

Konfliktupptrappningen

Man märker på Jooseps beteende att han har fått nog, och det är redan i början av filmen. Och när Kaspar ställer sig på hans sida så startar ett väl dolt krig i klassen. Dom blir båda utsatta för misshandel, psykisk tortyr och förnedring. Det som började som ett elakt spel börjar sakta trappas upp mot en kamp mellan liv och död som till sist går så långt att Kaspar och Joosep hamnar på nätet, tvingade under knivhot att utsätta varandra för sexuella handlingar. Det slutgiltiga steget i den så kallade uptrappningen är när Jossep förkrossat smyger in till sin pappas arbetsrum på natten och tar en pistol ur hans kassaskåp.

Konfliktupplösning

Den här filmen slutar så tragiskt som det bara går. Det är en grå skoldag, Joosep och Kaspar går med två pistoler och ett hagelgevär mot den byggnad där dom båda blivit torterade under många månader - Skolan. Väl inne i byggnaden tar dom sig sakta till matsalen med många blickar på sig. Så fort dom kommer in i matsalen börjar dom med rött för ögonen att skjuta ner alla som gjort deras liv till plågor. En efter en faller dom döda ner till marken och avslutar sina liv som simpla mobbare.

När alla utom Kaspars flickvän är ihjälskjutna ställer sig dom två mördarna emot varandra och riktar varsin pistol mot sina huvuden och bestämmer sig för att skjuta på tre.

Avslutning

Joosep och Kaspar står redo att ta sina liv. Dom räknar med osäkra röster ner från tre och är fast bestämda vid att skjuta. Dock blir det bara en av dom som gör det. Joosep tar sitt söndertrasade liv och dör. Kaspar står stilla och börjar efter några sekunder att gråta. Han tittar på liken runt omkring sig och sätter sig gråtandes och skakandes ner bredvid sin livrädda flickvän. Och så slutar den makabra filmen "Klass"...

Budskap

Budskapet i den här filmen är glasklart. Mobba inte, slåss inte och ställ er defenitivt inte en hel klass mot en ensam stackare. Men jag tror också att den vill visa hur modig människan egentligen är. Jag menar, det är inte många som skulle ställa sig emot en hel skolklass bara för att hjälpa den som ingen känner någon empati för.

Egna åsikter

Filmen hade helt klart sin egen charm. Jag tycker att den var riktigt bra, för att den speglar verkligheten ur ett så otroligt realistiskt perspektiv. Det finns ingenting som tyder på att det inte skulle kunna hända på riktigt, det har det ju också tragiskt nog gjort i USA och Finland. Det är realismen som gör filmen så bra, samt ett par otroligt bra skådespelar insatser av Vallo Kirs och Pärt Uusberg.

[eXotic]

Alltså, jag tror det är roligare med arbeten som inte är så bra eller välgjorda. Lågstadie-uppsatser och liknande is the way to go. :yes:

Like this?

Sådär, då var det dags för en liten showoff för min första novell någonsin.

Det fans en pappa som hete Mika ohc en katt som hete Katten Gustaf han va ett stort matvrak han smög ohc smög till styylskopet Mika vaa smaart han laa en kaameraa ij styylskopet han vaa letluuraad nuu jöör han aldrig meer uttom lååva en saagaan sluut tak för at duu kolade på

Dom som har hita påå saagaan er Christer ohc Simon

Det svarta ska vara en jättefin bild som visade hur jag hade ritat titeln på sagan. Jag tror att det stod LEGOLAND och så gick ryggen på det ena L:et upp ovanför texten och bildade en flaggstång där det stod LEGO på flaggan.

[Umberto]

Like this?

Det svarta ska vara en jättefin bild som visade hur jag hade ritat titeln på sagan. Jag tror att det stod LEGOLAND och så gick ryggen på det ena L:et upp ovanför texten och bildade en flaggstång där det stod LEGO på flaggan.

Haha! Mycket bra!

Roligt med alla duubbelvokaaleer överallt!

[eXotic]

Haha! Mycket bra!

Roligt med alla duubbelvokaaleer överallt!

Lulz, du lyckades inte lista ut hur man använder dubbelvokalerna.

Jag hade en mycket intressant tanke om att alla långa vokaler var dubbelvokaler. Inte att korta vokaler följdes av dubbelkonsonant som det är in real life. Det var därför jag skrev med dubbelvokal vid långa vokaler och aldrig dubbelkonsonant där det ska vara korta vokaler, utan där placerade man bara en vokal helt enkelt så blev det en kort vokal.

Egentligen borde jag haft dubbelvokaler på fler ställen, but hey! Jag var ju trots allt bara sex år, min plan var inte helt färdigslipad.

Redigerad 7 juli, 2009 av eXotic