Bikttråden.

[kicken]

PM:a mig.

Redigerad 10 september, 2008 av kicken

[Mark]

Jag har ett WoWberoende. Funderar starkt på att sluta jobba för att kunna spela mer.

Jävla läkare som inte tycker att det finns något som heter datorspelsberoende, men ack det gör det. När man är så pass klar att man t.o.m. har accepterat sitt beroende och inte kan sluta så är det en ganska säker källa tycker jag.

Ignorerar folk på MSN, Svarar inte på mobilen, tackar nej till utgångar, anmäler mig sjuk till jobbet.. Bara för att spela. >_>

Hade samma beroende till WoW under min första termin i Skellefteå.

Ganska tidigt var jag borta från skolan i ca 2 veckor, bara för att spela WoW. Gick nog inte ens en hel vecka utan att jag ringde och sjukanmälde mig. Blev oerhört sena nätter, som gjorde att jag inte orkade gå till skolan, utan sovde till 12.00-13.00 på dagarna. Dock tog jag mitt förnuft till fånga, och slutade raida en månad före betygen skulle sättas. Kunde dock inte rädda alla betygen, så jag fick en hel del IGn och en del uppskjutna betygslut. Kan bara pricka in 2 st ämnen så här på rak hand som jag faktiskt fått G i (har inte fått betygspappret än).

Nu spelar jag WoW lite mer laid back och förhoppningsvis så kommer jag prioritera skolan framför WoW i trean.

[Vice.]

*Text*

Starkt att kunna vända sitt liv. Kunde tagit den enkla vägen vägen och fortsatt med en massa sk*t. =))

Edit:Det där med spelberoende. Absurt trångsynt att inte inse att det finns.

man kan vara beroende av allt möjligt. Finns folk som är sockerberoende. Datorspelsberoende är nått som kommer att uppmärksammas mer och mer tror jag.

Redigerad 16 juli, 2008 av Vice.

[Umberto]

Jag har ett WoWberoende. Funderar starkt på att sluta jobba för att kunna spela mer.

Jävla läkare som inte tycker att det finns något som heter datorspelsberoende, men ack det gör det. När man är så pass klar att man t.o.m. har accepterat sitt beroende och inte kan sluta så är det en ganska säker källa tycker jag.

Ignorerar folk på MSN, Svarar inte på mobilen, tackar nej till utgångar, anmäler mig sjuk till jobbet.. Bara för att spela. >_>

Oj, det där verkar besvärligt och det låter helt absurt i mina öron att en läkare inte accepterar datorspelsberoende. Men OM det är så borde du kanske gå till en psykolog eller en psykiater istället - de borde kunna hjälpa dig.

Det är ju svårt att kommentera det där men jag känner att du är stark och att du faktiskt har tagit dig ur något väldigt dåligt och att den styrkan kommer att hjälpa dig framåt. Jag tror och hoppas att det kommer gå bra för dig.

Redigerad 16 juli, 2008 av Umberto

[Saleen]

Jag har ett WoWberoende.

Jag spelade också lite för mycket när jag spelade WoW (WoWberoende, ja.. om man ser tillbaka så hade jag väl det), jag visste väl inte riktigt hur tidskrävande det var och bara fortsatte spela.

5-man instancer tog på krafterna. Gjorde en sådan när jag kom hem efter skolan, middag och sedan raid till 00.00-01.00. Vakna 07.00, Skola. Så gick det runt.

Jag lyckades sluta i 2 veckor när ja gick i 8:an. Sedan var det TBC som drog igång allt igen. Tillslut vart det för mycket. Jag sålde accountet och ville göra något nytt, lägga ner lite mer energi på skolan. (skulle precis börja gymnasiet)

Fruktansvärt glad att WoW är borta.

[Fiskaren]

Fy fan vad stark gjort!

[eXotic]

Snattat saker för en summa över 1500-2000 kronor.

Känsloladdad post, minst sagt. Jag säger som alla andra, starkt att vända på steken till ett lyckligare liv.

Sedan quotar jag snatteriet då jag kom på någonting att erkänna när du skrev det.

När jag började högstadiet så separerades jag från alla mina kompisar, (På grund av diverse händelser under mellanstadiet, jag orkar inte berätta det nu. Vill ni veta får ni fråga.) det sades i alla fall att jag absolut inte fick gå i en klass där mina kompisar gick. När alla andra kompisar såg sina klassplaceringar så bytte de klass innan högstadiet så de gick hamna med sina kompisar, jag frågade också om byte men det var ett bestämt nej. Så det var bara att acceptera att jag bara kunde vara med kompisarna när vi hade rast samtidigt och på fritiden.

Jag hade folk i min nya klass som var folk från de lite sämre kretsarna, om ni förstår mig, och man lär ju känna sina klasskamrater rätt bra, så efter en tid började jag umgås lite med ett par killar från klassen, även på fritiden då jag inte var med mina riktiga kompisar så var jag med de killarna ibland. Men en av killarna drog in mig i en massa skit som inte var sådär jättebra.

En av sakerna som jag vågar nämna är snattningen, i princip under varje rast hela sjuan och åttan gick vi till närmaste affär och snattade. Det var inga småsnattningar heller, byxbenen var fulla av saker, strumporna var fullstoppade med saker, tröjan var fullstoppad, väskan var fullpackad. Jag kan nästan lova att allt som fanns på bara kroppen hos bara den ene av oss räckte för att fylla en kundkorg.

Vi tog beställningar från folk vad vi skulle ta med oss ut ur affären, sedan sålde vi det för halva priset till personerna. Ju fler gånger vi klarade oss desto mer vågade blev vi, och började leta efter dyrare saker i affären som fanns att ta. Ju dyrare desto häftigare var det såklart.

När så tillslut den närmsta affären fick slå igen för att de förlorat så mycket pengar, (Nej, inte på grund av oss, hela skolan snattade där nere, även om vi var värst.) så tog det bara fram till nästa rast så hade vi pekat ut en ny affär. Lite längre ifrån, men det gick ju att snatta där med.

Vi höll på sådär ett bra tag, som sagt. Nästan varje rast under nästan alla skoldagar, det blir en hel del.

Även under fritiden flöt det på. Efter träningarna t ex när alla är törstiga så frågade jag bara om någon ville ha läsk. "Okej, vi stannar till vid affären så går jag in och hämtar några bara."

Man bara gled in, tog, och gick ut. Det var ju så lätt, och det var ju gratis. Tänk!

Men det höll på att sluta illa för oss. Under en matrast så stack han dit i förväg eftersom han inte villa läta skolmaten. När jag sitter där och smaskar i godan ro så ringer han helt plötsligt och säger att han blivit upptäckt. JAg frågar om han är ragen, men nej. Det var bara en arbetare där som såg honom och som nu förföljer honom.

Jag skiter i maten och rusar hela vägen bort, väl inne så möter jag upp honom och viskandes så förklarar han allt igen. Tur för honom att tjejen som såg honom var asdålig på att "skugga", hade hon varit smidigare så hade han nog inte sett att hon förföljde honom.

Jag drog en chansning och plockade upp en chokladkaka, tittade mig misstänksamt omkring, och stoppade den synligt innanför tröjan. Sedan delade vi på oss, tjejen följde då efter mig. Så jag knallade runt lite i affären medan min polare tömde väskan bakom ett läsktorn. När jag ser att han gått ur affären så plockar jag fram chokladkakan, säger lite halvhögt. "Nää..." Sedan går jag och lägger tillbaka den innan jag skyndar ut ur affären.

Vi ligger lågt med den affären i ungefär en vecka, men suget efter adrenalinkickarna man får kom tillbaka och vi började snatta där åter igen.

Men när vi började nian så slutade vi av någon anledning umgås och då tog vårat snattande också slut.

Jag vet inte riktigt om jag ångrar det hela, men varje gång jag ska in i den affären där vi blev upptäckte så ångrar jag mig eftersom jag då blir så jävla nervös när jag ser att någon från personalen tittar på mig. Jag undrar hela tiden om de kommer ihåg mig, för jag kommer ihåg dem. Just i de lägena så önskar jag att jag aldrig gjort det, bara för att slippa vara nervös där inne.

[kicken]

Tack alla. Kanske inte meningen att ni ska tycka synd om mig, men jag ville bara få ut det. Jag är faktiskt själv stolt över att jag lyckats vända allt till en bra sida. Den sak som jag är stoltast över är att så sent som i nian var ju mina betyg i stort sett bara G och nu har jag ett snitt på över 17. Men som sagt, jag vill inte titta tillbaka på mitt liv. Jag vill inte minnas allt jag gjort, det är därför jag väldigt sällan säger eller ens skriver det. Och att skriva det där till massa "okända" här tog en del. Men nu ser jag bara framåt i tiden. Jag vet vad för målsättningar jag har och som tur har jag styrkan och viljan att göra det.

Vilken skön tråd btw.

@eXotic: Mycket liknande hur vi också gjorde. Visserligen inte varje rast, men vårat LIDL stog 60 meter från skolan och 30 från skolgården. Och på den tiden hade dom inte kameror så jag och några andra brukade gå där sjukt ofta. Blev absolut för mycket. Men samtidigt kan man vara mycket nöjd över att man faktiskt kan ta lärdom av sådant.

Redigerad 16 juli, 2008 av kicken

[Xazzi]

Är beroende av Cola Cola. Dricker minst 2 burkar/dag. Sucks

[Mordos]

Är beroende av Cola Cola. Dricker minst 2 burkar/dag. Sucks

^

Brukade jag vara fast med 1,5 liter. 1 - 2 om dagen. Blev dyrt, plus extrema humörsvängningar. Började dricka sockerfritt, allt blev bra och jag blev tydligen mycket trevligare också.

[Nik.]

^

Brukade jag vara fast med 1,5 liter. 1 - 2 om dagen. Blev dyrt, plus extrema humörsvängningar. Började dricka sockerfritt, allt blev bra och jag blev tydligen mycket trevligare också.

Jag hade liknade problem förrut, men när jag fick smaka tex, Cherry coke så tyckte jag coca cola smakade skit.

[FerkurZ]

Det är väldigt få jag faktiskt visar någon respekt, på internet, alla andra är idioter.

Redigerad 16 juli, 2008 av FerkurZ

[VickeX]

Jag är nog beroende av att tugga. Jag kan tugga på vad som helst, bara jag får tugga. Finns det någonting ätbart så tar jag det, för att det känns 'mer äkta'.

Jag kan tugga på flaskkorkar (plast), saker av gummi, olika papperssaker, ja det mesta.

Det är dock bara ibland jag känner att jag verkligen måste tugga. Men jag äter mycket oftare än vad man ska. Kan gå till kylskåpet för att se vad vi har i princip när som helst. Kan ta tomater, paprika, äpplen, eller ibland, om vi har, mer onyttiga saker. Det påverkar ju också min vikt, då jag inte tränar regelbundet, och inte heller tar promenader.

Någonting annat jag är beroende av det är min dator. Jag känner nästan alltid att jag måste sitta vid datorn. Ibland så har jag absolut ingenting att göra, men sitter då timmar vid datorn (på t.ex GTASajten) och egentligen bara laddar om olika sidor och kollar om det kommer nya posts, eller filmer (YouTube) eller vad jag nu gör.

[Mordos]

Det är väldigt få jag faktiskt visar någon respekt, på internet, alla andra är idioter.

Samma här.

Gäller dock RL och internet. Jag visar inte respekt utan anledning.

[guardian]

Har kört bil väldigt drogpåverkat och alkoholpåverkad. FÖRLÅT! gör aldrig om det =/

i sexan slängde jag en stol i bakhuvudet på en kille så han fick åka ambulans därifrån. ingen såg att det var jag och berättade aldrig. FÖRLÅT DET OCKSÅ!

[Mordos]

Tror de flesta som bor själva kan relatera till det här.

Jag glömmer bort att äta.

Det kan ta flera dagar innan jag 'kommer ihåg' att äta. Jag kan sitta, fullt koncentrerad i ett spel/photoshop/prata med någon i timtal, dagvis och sedan när jag ställer mig upp så känner jag bara mig själv gå ned på knä och mina händer skakar, så tar jag och äter det som går snabbast att fixa till.

[Saleen]

Tror de flesta som bor själva kan relatera till det här.

Jag glömmer bort att äta.

Jag bor inte själv men jag känner igen mig. Absolut.

brb, mat.

[Plaisir]

Tror de flesta som bor själva kan relatera till det här.

Jag glömmer bort att äta.

Det kan ta flera dagar innan jag 'kommer ihåg' att äta. Jag kan sitta, fullt koncentrerad i ett spel/photoshop/prata med någon i timtal, dagvis och sedan när jag ställer mig upp så känner jag bara mig själv gå ned på knä och mina händer skakar, så tar jag och äter det som går snabbast att fixa till.

Hmmm... Vet inte om jag kan säga att jag glömmer bort det riktigt. Snarare så känner jag ingen hunger förrens efter kanske två dagar.

Och är man ensam hemma o saknar ork att laga nåt så blir det lätt att man skippar att laga nåt när det ändå inte värker i magen.

[Nik.]

Tror de flesta som bor själva kan relatera till det här.

Jag glömmer bort att äta.

Det kan ta flera dagar innan jag 'kommer ihåg' att äta. Jag kan sitta, fullt koncentrerad i ett spel/photoshop/prata med någon i timtal, dagvis och sedan när jag ställer mig upp så känner jag bara mig själv gå ned på knä och mina händer skakar, så tar jag och äter det som går snabbast att fixa till.

Jag har problem med att dricka, Ibland snurrar allt och "svimkänslan" kommer krypande. och nu på sommaren är de ingen höjdare!

[Kebab]

What, kan ni verkligen gå flera dagar utan att äta något alls?

Jag kom på en sak som jag mår lite dåligt över. För några månader sedan så övningskörde jag på morgonen efter en skapligt hård fest. Inte bra. Jag hade sovit över hos en vän och pappa kom och hämtade mig. Han satt på passagerarsätet redan när jag kom fram till bilen, så vad skulle jag göra? Innan jag startade bilen så sade han: "Du drack inte öl igår, va?". Av ren reflex så svarade jag med ett snabbt "Nejdå". Sedan övningskörde jag i nästan två timmar, för vi skulle till en släkting som fyllde år.

Alltså, jag var ju inte så bakfull och allt kändes ju helt okej egentligen.. Men tänk om det hade hänt något! Eller om polisen hade stoppat oss. Nej, aldrig mer...