Läxhjälptråden!

[Mr.White]

Längesen man läste om det (6 månader) men jag tror det är typ..

Närsalterna I jorden tas upp av växter som äts av djur.

Dessa djur äts antingen upp av störra djur eller så dör dom i naturen och på så sätt sprider det vidare

Större djur som äts upp sprids ju också ut genom avföring.

Vid regn förs en del av närsalterna till havet genom urlakning, och där får fiskarna i sig det.

Om för mkt närsalter kommer till havet inträffar övergödning som inte e bra.

[Esperanto]

FYSIK A

En stålkula är upphängs i en tråd. avståndet mellan upphängningspunkten och kulans medelpunkt är 26,0 cm. Genom en stöt ges kulan en horisontell hanstighet på 3,7 m/s så att den beskiver en cirkulär bana i vertikalplan.

Med hur stor hastighet passerar kulan banans högsta punkt?

Vad jag har kommit fram till:

Här måste man då använda sig av lägesenergi (mgh) och rörelseenergi (½*mv^2).

m (massa): Spelar inte nån roll.

v (hastighet): 3,7 m/s

g tyndkraften): 9,82

h (höjd) höjden

Hjälp:

½*mv^2 = mgh

Men sen förstår inte hur jag ska göra.

Jag får iaf ut hur långt kulan kommer fram, och det är 0,697m.

Tr_d.bmp

[Ceone]

Kan någon skriva fem saker som är bra med EU? De kan vara väldigt kortfattade.

[The_go]

Kan någon skriva fem saker som är bra med EU? De kan vara väldigt kortfattade.

En bra sak med EU är väl att det är bra om det skulle bli krig... ?

[Mr.White]

En bra sak med EU är väl att det är bra om det skulle bli krig... ?

Än så länge har de ingen freds-styrka eller liknande.

[albnils]

G-krafter?

Tjena, jag och mina klasskompisar håller på med ett grupparbete om Centripetal -acceleration/-kraft

Vi har valt att ställa lite olika frågor om en attraktion på Liseberg, Tornado, men vi har sprungit in i ett problem.

Vi räknar på en person som väger 70 kg. Alltså är 1g = 70*9.82, 687.4 N alltså.

Men för att se hur stor Gkraft det blir när man åker tornado, skall man använda centripetalkraften eller normalkraften eller vad?

Vi har fått fram att centripetalkraften är 997 N.

997 / 687.4 = 1.47 G

Men att man känner sig 1.47 gånger så tung känns inte realistiskt, så vi började fundera på ifall det kanske var någon annan kraft man skall använda, men vilken?

Om man räknar på när tornado är i sitt horisontella läge alltså.

Tack på förhand!

[Esperanto]

Jag ska översätta 4 olika meningar på spanska.

Ska det vara preteritum eller imperfekt på dem?

vad hette pjäsen?

Ska det vara "llamó" eller "llamaba"?

Gick du till filmen ensam eller med någon

Ska det vara "Ibas" eller "Fuiste"?

Vad handlade pjäsen om?

Ska det vara "trató" eller trataba"

Vad var det du gillade av filmen och inte gillade?

ska det va "gustó" eller "gustaba"?

[Ceone]

Jag ska översätta 4 olika meningar på spanska.

Ska det vara preteritum eller imperfekt på dem?

vad hette pjäsen?

Ska det vara "llamó" eller "llamaba"?

Gick du till filmen ensam eller med någon

Ska det vara "Ibas" eller "Fuiste"?

Vad handlade pjäsen om?

Ska det vara "trató" eller trataba"

Vad var det du gillade av filmen och inte gillade?

ska det va "gustó" eller "gustaba"?

Kan du inte böja verben eller?

GUSTAR

Gusto - jag

Gustas - du

Gusta - hon/han

Gustamos - vi

Gustais - ni

Gustan - dom

Ska du säga jag har gillat så skriver du: "He gustado", "He llamado",

Hur länge har du läst spanska? så jag vet

[Esperanto]

Kan du inte böja verben eller?

GUSTAR

Gusto - jag

Gustas - du

Gusta - hon/han

Gustamos - vi

Gustais - ni

Gustan - dom

Ska du säga jag har gillat så skriver du: "He gustado", "He llamado",

Hur länge har du läst spanska? så jag vet

nej nej nej, imperfekt och preteritum är "DÅTID"

har läst spanska 3 år nu

Redigerad 28 november, 2006 av Esperanto

[Ceone]

nej nej nej, imperfekt och preteritum är "DÅTID"

har läst spanska 3 år nu

Ja jag skrev för då tid med:

he gustado

has gustado

ha gustado

hemos gustado

habeis gustado

han gustado

Du måste välja till vem det är också. ^^

[Spam Snuten]

Kan någon skriva fem saker som är bra med EU? De kan vara väldigt kortfattade.

• Håller ekonomin i europa balanserad, perfekt för fattiga länder, men också en anledning till varför rika länder såsom Norge och Schweiz inte vill vara med i EU.
  
• De flesta länderna i EU använder samma valuta (så att man slipper växla).
  
• Du kan passera gränser till andra länder gratis (osäker på detta).
  
• Du kan studera i länder inom EU utan medborgarskap (osäker på detta).
  

[Esperanto]

Ja jag skrev för då tid med:

he gustado

has gustado

ha gustado

hemos gustado

habeis gustado

han gustado

Du måste välja till vem det är också. ^^

men asså den du skriver nu är dåtid också med inte preteritum och imperfekt.

Hemos gustado är inte att vi gillade, utan vi har gillat. Det finns en skillnad

[Ceone]

men asså den du skriver nu är dåtid också med inte preteritum och imperfekt.

Hemos gustado är inte att vi gillade, utan vi har gillat. Det finns en skillnad

Det är samma sak tror jag, annars kolla på babelfish

[Mark]

Har ett hemprov i Historia: Upplysningstiden.

Upplysningens centrum var Frankrike, varför var det så? Vad var det centrala inom upplysningen och varför uppstår den?

Upplysningen hade sin topp 1750 och avslutades 1789.

Kan någon vara så snäll att svara på frågorna i kursiv stil?

[Ceone]

Har ett hemprov i Historia: Upplysningstiden.

Upplysningens centrum var Frankrike, varför var det så? Vad var det centrala inom upplysningen och varför uppstår den?

Upplysningen hade sin topp 1750 och avslutades 1789.

Kan någon vara så snäll att svara på frågorna i kursiv stil?

Från NE.se :

upplysningen, intellektuell strömning under 1700-talets senare hälft med centrum i Frankrike. Vanligen avses den krets filosofer och författare som med förnuftets och vetenskapens hjälp sökte skapa en sammanhängande rationalistisk världsbild och kritiserade dogmatism och maktfullkomlighet i kyrklig eller statlig form. Som en inofficiell programskrift fungerade den franska Encyklopedien, vilken utgavs 1751–80. Ibland kan med "upplysningen" också avses allmänt förnuftsinriktad "upplysningsfilosofi" i vidare mening.

Upplysningskretsen utgjorde ingen fast organisation utan hölls samman av en stark intressegemenskap. Många medarbetade sålunda i Encyklopedien. Till de stora symbolgestalterna hörde givetvis Voltaire, som tidigt tagit intryck av brittisk kultur och presenterat Newton och Locke på franska. Viktiga var också Diderot och d'Alembert, redaktörer för det encyklopediska arbetet, och filosofer som Montesquieu, Condillac, Holbach, La Mettrie, Helvétius och Rousseau. Utanför gruppen verkade andra i samma anda, t.ex. Antoine de Condorcet, som mot slutet av 1700-talet framförde samma budskap. Den skotske filosofen David Hume utgav betydelsefulla arbeten i kunskapsteori och religionsfilosofi innan han 1763 kom till Paris och började umgås med upplysningsgruppen. Kant formulerade 1784 sin berömda definition av upplysningen som "människans utträde ur hennes självförvållade omyndighet".

För full storlek klicka

på bilden (34,9 KB). upplysningen. Upplysningsfilosoferna samlade till salong hos Madame Geoffrin. Skådespelaren Lekain i mitten läser högt ur ett drama av Voltaire framför en byst av densamme. Bland deltagarna skall man återfinna bl.a. Diderot, Rousseau och d'Alembert. Målningen sägs återge ett tillfälle 1755 men är gjord 1814 av Anicet Lemonnier (1743-1824). Académie des sciences et belles lettres, Rouen.

Filosoferna kring Encyklopedien använde ordet "upplysning" ("les lumières") om sitt program och talade om sig själva som "filosoferna" ("les philosophes"). De ville forma en ny sorts filosofi, uppbyggd på en systematisk vetenskaplig metod vilken skulle ersätta 1600-talets metafysiska systembyggande. De ville, som d'Alembert skrev i sitt berömda förord till Encyklopedien, införa "esprit systématique" i stället för "esprit de système". All primär kunskap tillägnar vi oss genom våra sinnesförnimmelser, och sedan får vi sekundär kunskap genom att binda samman olika delar av den primära. Det är denna kombination av empirism och rationalism som utgör upplysningsfilosofin. d'Alembert var övertygad om att man med upplysningen nått längre på kunskapens väg än någon gjort tidigare. Men det mänskliga förnuftet bildade inte bara en stabil grund för sunt vetenskapligt tänkande utan ledde också till praktisk livsvisdom. Upplysningens företrädare ville befria människan från övertro och vidskepelse. Inte minst angelägen var man att propagera för sekularisering och tolerans. De flesta var knappast ateister utan snarare deister, dvs. de trodde på en gud men inte på kyrklig makt och organisation. "Krossa den skändliga!" utropade Voltaire om kyrkan. Han skrev "Sur la tolérance" 1763, den berömda "Traktat om toleransen" (sv. övers. 1964) som tog sin utgångspunkt i fallet Jean Calas men som handlade om religiös fanatism i allmänhet.

Synen på människan, både som individ och som samhällsvarelse, hade inspirerats av John Locke. Individen styrdes av sinnesintryck, inte genom medfödda idéer, och blev därför formad av erfarenhet och social omgivning. Montesquieu framlade 1748 sin maktfördelningslära i "De l'esprit des lois" ("Om lagarnas anda"), vilket ledde till fortlöpande diskussion om olika styrelseskick. Som samhällsvarelse kunde den "fria" människan välja att överlämna makten till någon furste genom ett socialt kontrakt. Men folket var suveränt, och om fursten inte handlade till folkets bästa kunde han fråntagas makten (jfr upplyst despotism). Dessa idéer utvecklades av Rousseau i "Du contrat social" (1762; "Om samhällsfördraget") där det hävdas att all makt ligger hos folket och att regenter bara har tillfälliga maktbefogenheter. Upplysningen i allmänhet och Rousseaus idéer i synnerhet brukar därför framställas som en bidragande orsak till franska revolutionen.

Upplysningen gav således en ny innebörd åt begreppet filosof. Från att ha varit en inåtvänd metafysiker klev filosofen ut på torget, i vissa fall upp på barrikaderna. Människan skulle inte bara tro på sitt eget förnuft, hon skulle också kräva rättvisa av samhällets styrande. Dessa krav var mycket konkreta. Man ville ha total religionsfrihet och tolerans mot oliktänkande, politisk frihet, framför allt tryck- och yttrandefrihet, samt social frihet, särskilt borttagande av bördsprivilegier. När franska revolutionen inleddes 1789 upphörde upplysningen paradoxalt nog som kamprörelse. Samtidigt som upplysningens program genomfördes, upplöstes de normala formerna för politisk och intellektuell diskussion. De gamla upplysningsmännen var nu döda, och de som försökte föra budskapet vidare fängslades eller halshöggs. Den store optimisten Condorcet, en gång sekreterare i vetenskapsakademin och den som skrev proklamationen om republikens införande, slutade sina dagar i ett av skräckväldets fängelser. Efter upplysningen skulle den tyska romantiken bli den dominerande intellektuella strömningen i Europa, men upplysningens grundidéer om förnuft och rättvisa har levt kvar och åberopas ofta i aktuell debatt; i det avseendet har "upplysning" blivit något av ett intellektuellt honnörsord

[Mark]

*text*

Tack så mycket

[Ceone]

Hur ska man räkna ut ett klots volym?

[Everest]

(4*pi*r^3)/3.

Alltså 4 gånger pi gånger radien upphöjt till 3, och sen allt genom 3.

Redigerad 5 december, 2006 av Everest

[Mikolan]

Det är ju mycket coolare att integrera sig fram till volymen.

[gizmo91]

1 dm3 = "?"l

1 cm3 = "?" ml

1 dm3 = "?" cm3

Är ganska säker på detta, men inte 100%