Jump to content

Läxhjälptråden!


Kebab
 Share

Recommended Posts

Vad tycker ni om den här novellen än så länge? Stavfel?, grammatik fel?, osv. Hjälp mig att förbättra den. (Obs, detta är bara halva novellen)

Eiffeltornet stod utsträckt och belåten vid andra sidan gatan. Klockan var cirka åtta och rusningstrafiken hade precis utbrutit. Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Cafèet jag satt vid. Solljuset från den kraftfulla morgonsolen träffade Paris. Det tog bara sekunder innan skuggan från husen försvann. Servitrisen kom gåendes ut ur den vackra dörröppningen till La Fleure Belle som var omgiven av vackra tulpaner och gröna växter.

"Vilken härlig och frisk morgon", sa mannen.

"Vi kan väl ta en kopp kaffe", föreslog flickan.

"Deux cafè au lait, s'il vous plait", sa han till servitrisen.

Efter en stund kom servitrisen ut med två koppar kaffe. Hon ställde ner kopparna på bordet och kollade smygsamt men ändå glatt på både mannen och flickan. Flickan satt och såg bort mot tornet.

"Vilken magnifik byggnad", sa hon.

"Äh, sånt ser man överallt nuförtiden", sa han och tog sedan en klunk ur koppen. Mannen lyfte sin arm och kollade på klockan.

"Kaffet är varmt och gott", sa hon.

"Ja det är den", sa amerikanen efter att ha tagit ännu en varm klunk.

"Det är en enkel operation, jig. Egentligen så är det inte alls någon operation", sa han.

Flickan såg ner på marken som bordet stod på. Små ljusgröna växter växte ur betongen.

"Jag vet att du itne tycker det är farligt, jig. Det är faktiskt ingenting att tala om. Det är bara att släppa in luften".

Flickan sa ingenting.

"Jag kommer stå vid din sida hela tiden. Du vet att jag älskar dig", sa han.

Flickan tittade bort mot Eiffeltornet igen med en blick av sorg. Mannen tittade på sin klockan, "fem minuter kvar", sa han.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

"Kaffet är varmt och gott", sa hon.

"Ja det är den", sa amerikanen efter att ha tagit ännu en varm klunk.

"Jag vet att du itne tycker det är farligt, jig. Det är faktiskt ingenting att tala om. Det är bara att släppa in luften".

typ?

"inte rätta små fel" Du sa ju att vi skulle påpeka stavfel :rolleyes:

Redigerad av Qouad
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Eiffeltornet stod utsträckt och belåtet vid andra sidan gatan. Klockan var cirka åtta och rusningstrafiken hade precis utbrutit. Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Caféet jag satt vid. Ljuset från den kraftfulla morgonsolen träffade Paris. Det tog bara sekunder innan skuggan från husen försvann. Servitrisen kom gåendes ut ur den vackra dörröppningen till La Fleure Belle som var omgiven av lika vackra tulpaner och gröna växter.

"Vilken härlig och frisk morgon" sa mannen.

"Vi kan väl ta en kopp kaffe?" föreslog flickan.

"Deux café au lait, s'il vous plait" sa han till servitrisen.

En stund senare kom servitrisen ut med två koppar kaffe. Hon ställde ner kopparna på bordet och sneglade glatt mot både mannen och flickan. Flickan såg bort mot tornet.

"Vilken magnifik byggnad" sa hon.

"Äh, sånt' ser man överallt nuförtiden" sa han och tog sedan en klunk ur koppen. Mannen lyfte sin arm och kollade på klockan.

"Kaffet är varmt och gott" sa hon.

"Ja det är det" sa amerikanen efter att ha tagit ännu en klunk varmt kaffe.

"Det är en enkel operation, Jig. Egentligen så är det inte någon operation" sa han.

Flickan såg ner på marken som bordet stod på. Små ljusgröna växter växte ur betongen.

"Jag vet att du inte tycker det är farligt, Jig. Det är faktiskt ingenting att tala om. Det är bara att släppa in luften".

Flickan sa ingenting.

"Jag kommer stå vid din sida hela tiden. Du vet att jag älskar dig" sa han.

Flickan tittade bort mot Eiffeltornet igen med en blick av sorg. Mannen tittade på sin klockan, "Fem minuter kvar" sa han.

En bakvänd appostrof bildar ordet cafä i stället för café. Lite konstiga meningsbyggnader som jag tyvärr inte kunde undvika, även ett och annat gramatikfel samt ett adjektiv och ett verb som jag tog mig friheten till att ta bort/byta ut. Inga gigantiska skillnader.

Redigerad av Jazz
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

text

En bakvänd appostrof bildar ordet cafä i stället för café. Lite konstiga meningsbyggnader som jag tyvärr inte kunde undvika, även ett och annat gramatikfel samt ett adjektiv och ett verb som jag tog mig friheten till att ta bort/byta ut. Inga gigantiska skillnader.

Gracias, precis vad jag var ute efter :rolleyes:

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Herrejävlar, du kan ju börja med att sluta plagiera Hemingway.

:D Herrejävlar, du kan sluta med att vara så jävla dum i huvudet. Det här är läxtråden, alltså så är den här novellen en läxa. Och eftersom jag behöver hjälp med grammatik och stavfel så kan vi snabbt säga att det är en Svenska läxa. Och för att sätta dit den sista pusselbiten så kan jag säger att min uppgift är att skriva om Hemingways text till svenska och sedan byta Platsen. Och om du läser min text så fattar du snabbt att min utspelar sig i Paris och Hemingways utspelar sig i Spanien.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

:D Herrejävlar, du kan sluta med att vara så jävla dum i huvudet. Det här är läxtråden, alltså så är den här novellen en läxa. Och eftersom jag behöver hjälp med grammatik och stavfel så kan vi snabbt säga att det är en Svenska läxa. Och för att sätta dit den sista pusselbiten så kan jag säger att min uppgift är att skriva om Hemingways text till svenska och sedan byta Platsen. Och om du läser min text så fattar du snabbt att min utspelar sig i Paris och Hemingways utspelar sig i Spanien.

Ah, jo det var ju självklart.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

:D Herrejävlar, du kan sluta med att vara så jävla dum i huvudet. Det här är läxtråden, alltså så är den här novellen en läxa. Och eftersom jag behöver hjälp med grammatik och stavfel så kan vi snabbt säga att det är en Svenska läxa. Och för att sätta dit den sista pusselbiten så kan jag säger att min uppgift är att skriva om Hemingways text till svenska och sedan byta Platsen. Och om du läser min text så fattar du snabbt att min utspelar sig i Paris och Hemingways utspelar sig i Spanien.

Jag vet inte vad jag ska säga.

Det vore som att ta sagan om ringen och byta ut alla "ring" mot "banan" och sedan be om råd att förbättra historien. Usel uppgift, du borde slå din svensklärare.

Ursäkta att jag attackerade dig men du kunde nämnt vad uppgiften var.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag vet inte vad jag ska säga.

Det vore som att ta sagan om ringen och byta ut alla "ring" mot "banan" och sedan be om råd att förbättra historien. Usel uppgift, du borde slå din svensklärare.

Ursäkta att jag attackerade dig men du kunde nämnt vad uppgiften var.

Mjo okej, jag ursäkter att jag inte nämnde det. Visst, jag håller med dig om att det är en usel uppgift men jag tyvärr tvungen att göra den. Det är så att min klass och några andra klasser runt om i världen är med i ett projekt som EU har godkänt. Alcuine Projektet heter det och det har något med att ungdomar ska börja läsa igen.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Mjo okej, jag ursäkter att jag inte nämnde det. Visst, jag håller med dig om att det är en usel uppgift men jag tyvärr tvungen att göra den. Det är så att min klass och några andra klasser runt om i världen är med i ett projekt som EU har godkänt. Alcuine Projektet heter det och det har något med att ungdomar ska börja läsa igen.

Lite kritik om texten då.

I "Hills Like White Elephants" framgår karaktärerna redan i prologen: "The American and the girl with him sat at a table in the shade, outside the building" vilket det inte gör i din version, därför känns det väldigt underligt när "mannen" är utbytt mot "amerikanen". Detsamma gäller tåget, framgår det i din novell vad de väntar på?

I prologenskriver du i första person; "Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Caféet jag satt vid", för att sedan fortsätta i tredje person.

Skulle byta "Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Caféet jag satt vid" till någon liknande; "Från cafét där jag satt kunde jag höra bilarnas signalhorn", det flyter lite bättre.

Försök skapa mer stämmning i prologen, kanske något liknande: "Snart skulle de smutsiga avgaserna stiga mot den blå himlen under vilken staden skulle stekas av den brännheta solen, servitrisen hade redan öppnat ett fönster och en ljummen vind träffade min hud och fick en servett från bordet bredvid att flyga". Att beskriva en dörröppning som vacker säger inte mycket om miljön och bidrar nästan till att flytta fokus från det man vill få fram.

Just en "white elephant" är ett objekt man egentligen inte vill ha men som också är svårt att bli av med, i detta fall är det parets ofödda barn. Eiffeltornet har inte samma dubbelmening som berg som liknar vita elefanter <_< , men det krävs nog inte av dig att försöka komma på något liknande. Lite underligt är det också att mannen har sett byggnader som eiffeltornet "överallt". :D

Byt ut "smygsamt" mot blygsamt.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Oj, jag är ganska imponerad.

---

Angående texten: "Eiffeltornet stod utsträckt och belåtet" låter för jävligt i mina öron. But then again - that's just me.

Självfallet kan inte ett ickelevande substantiv vara belåtet, jag ville mest undvika att pilla förmycket i hans text. :D

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

I "Hills Like White Elephants" framgår karaktärerna redan i prologen: "The American and the girl with him sat at a table in the shade, outside the building" vilket det inte gör i din version, därför känns det väldigt underligt när "mannen" är utbytt mot "amerikanen".

Hmm okej. Så jag ska byta ut "Mannen" mot "Amerikanen".

Detsamma gäller tåget, framgår det i din novell vad de väntar på?

Det kommer framgå i den andra halvan <_<

I prologenskriver du i första person; "Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Caféet jag satt vid", för att sedan fortsätta i tredje person.

Skulle byta "Jag kunde höra alla signalhornen från bilarna från Caféet jag satt vid" till någon liknande; "Från cafét där jag satt kunde jag höra bilarnas signalhorn", det flyter lite bättre.

Tack, det låter faktiskt bättre :lol:

Försök skapa mer stämmning i prologen, kanske något liknande: "Snart skulle de smutsiga avgaserna stiga mot den blå himlen under vilken staden skulle stekas av den brännheta solen, servitrisen hade redan öppnat ett fönster och en ljummen vind träffade min hud och fick en servett från bordet bredvid att flyga". Att beskriva en dörröppning som vacker säger inte mycket om miljön och bidrar nästan till att flytta fokus från det man vill få fram.

Tack, jag ska se till och skapa en bättre stämning. Jag håller med om att det känns lite torrt i prologen.

Lite underligt är det också att mannen har sett byggnader som eiffeltornet "överallt". :D

Haha det har du rätt i. Ska jag möjligtvis byta till.... "Äh, magnifika byggnader ser man överallt nuförtiden" sa han .. ?

EDIT. Tackar även mr_tobbe för tipset om "storartat och majestätiskt" :lol:, de lät mycket bättre än "utsträckt och belåtet"

Redigerad av Tux
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...