Jump to content

Läxhjälptråden!


Kebab
 Share

Recommended Posts

Jag har ett problem jag också. Matten har börjat och det känns som att jag har glömt allting över sommaren.

Om någon kan lösa denna steg för steg (så att jag kan analysera och lära mig) så vore det jättesnällt. Jag kommer en liten bit på vägen men sen tar det stopp.

Tack.

Leta efter minsta gemensamma nämnaren sedan tar du den gånger de båda talen i vänsterledet och högerledet. Kan försöka göra en bild om du ger mig lite tid. ^_^

Men nej, det är Matte C, du är bara på B va? Kanske inte ska krångla till det så dant.

Redigerad av eXotic
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Leta efter minsta gemensamma nämnaren sedan tar du den gånger de båda talen i vänsterledet. Kan försöka göra en bild om du ger mig lite tid. ^_^

Men nej, det är Matte C, du är bara på B va? Kanske inte ska krångla till det så dant.

Det är matte B ja. Men det spelar ingen roll. Rita du om du har lust. Vore jättesnällt.

*edit*

Jag tror att jag förstår vad du menar. Kanske är inne på rätt spår nu.

Redigerad av R2D2
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag har ett problem jag också. Matten har börjat och det känns som att jag har glömt allting över sommaren.

Om någon kan lösa denna steg för steg (så att jag kan analysera och lära mig) så vore det jättesnällt. Jag kommer en liten bit på vägen men sen tar det stopp.

Tack.

Först ska du se till att ha samma nämnare i bråken. Minsta gemensamma blir 6. Multiplicera med 3 i första bråket och 2 i andra.

(3(3x+4)/6)-(2(2x+1)/6)=3 --->

((9x+12)/6)-((4x+2)/6)=3 --->

(9x+12-4x+2)/6=3 --->

(5x+14)/6=3 --->

5x+14=18 --->

5x=4 --->

x=4/5=0,8

Nu har säkert eXotic redan fixat en jättefin bild, men wth.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Först ska du se till att ha samma nämnare i bråken. Minsta gemensamma blir 6. Multiplicera med 3 i första bråket och 2 i andra.

(3(3x+4)/6)-(2(2x+1)/6)=3 --->

((9x+12)/6)-((4x+2)/6)=3 --->

(9x+12-4x+2)/6=3 --->

(5x+14)/6=3 --->

5x+14=18 --->

5x=4 --->

x=4/5=0,8

Nu har säkert eXotic redan fixat en jättefin bild, men wth.

Du gör inte på samma sätt som jag ritar, eller det är säker samma utgång fast två olika vägar.

Edit: Så klarar R2 talet, då skiter jag i bilden. ^_^

Hew: Var får du delat på 6 ifrån efter båda täljarna?

Redigerad av eXotic
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Du gör inte på samma sätt som jag ritar, eller det är säker samma utgång fast två olika vägar.

Edit: Så klarar R2 talet, då skiter jag i bilden. :)

Hew: Var får du delat på 6 ifrån efter båda täljarna?

Eftersom att båda talen har samma nämnare kan man lägga ihop de under en nämnare.

Ska kolla igenom var jag gjorde fel nu, blir så rörigt när man skriver matte på datorn :)

Hittade mitt fel nu ändå, 4x+2 ska ju ha en parentes, typiskt slarvfel ^_^

Redigerad av Hew
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Eftersom att båda talen har samma nämnare kan man lägga ihop de under en nämnare.

Ska kolla igenom var jag gjorde fel nu, blir så rörigt när man skriver matte på datorn :)

Hittade mitt fel nu ändå, 4x+2 ska ju ha en parentes, typiskt slarvfel :)

Talen hade inte samma nämnare, men samma minsta gemensamma nämnare, var det så du menade? För då är jag med dig igen.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hej! Jag vill ha hjälp :wub:

Jag ska skriva om någonting som upptäcktes eller skedde inom grekisk vetenskap på antiken, i stil med någonting Aristoteles eller någon liknande dåtida vetenskapsman/filosof upptäckte eller gjorde. Det ska helst ha betydelese för dagens samhälle, eller så. Alltså, någon konkret upptäckt räcker så kan jag dra paralleller själv..

Någon som vet? Snälla?

Tack! B)

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hej! Jag vill ha hjälp :wub:

Jag ska skriva om någonting som upptäcktes eller skedde inom grekisk vetenskap på antiken, i stil med någonting Aristoteles eller någon liknande dåtida vetenskapsman/filosof upptäckte eller gjorde. Det ska helst ha betydelese för dagens samhälle, eller så. Alltså, någon konkret upptäckt räcker så kan jag dra paralleller själv..

Någon som vet? Snälla?

Tack! B)

Dåtidens såkallade tänkare började ju filosofera mycket om jordens fyra element. Sedan var det ju massa greker som kom på det här med atomer och det. Jag vet inte hur stort inflytande det har haft på dagens samhälle. Men det är ju något i alla fall.

Redigerad av eXotic
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hej! Jag vill ha hjälp :wub:

Jag ska skriva om någonting som upptäcktes eller skedde inom grekisk vetenskap på antiken, i stil med någonting Aristoteles eller någon liknande dåtida vetenskapsman/filosof upptäckte eller gjorde. Det ska helst ha betydelese för dagens samhälle, eller så. Alltså, någon konkret upptäckt räcker så kan jag dra paralleller själv..

Någon som vet? Snälla?

Tror du ska följa eXotic's spår, skriv om Demokritos som upptäckte atomen.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Dåtidens såkallade tänkare började ju filosofera mycket om jordens fyra element. Sedan var det ju massa greker som kom på det här med atomer och det. Jag vet inte hur stort inflytande det har haft på dagens samhälle. Men det är ju något i alla fall.

Hmm, jo det med atomerna kanske, men de hade ju ingen aning om elektroner, protoner och neutroner utan trodde väl att atomen var just det som ordet står för - odelbar?

Skulle iochförsig kunna skriva att det hade varit bra om folk fortfarande trodde det för då vore atombombem inte uppfunnen :wub:

Edit: Annars är jag just nu inne på Arkimedes, som upptäckte en väldigt massa! Tog fram formlerna för att räkna ut en sfärs volym och yta, låg nästan 2000 år före sin tid i att räkna ut pi, och även Arkimedes princip då. Kan kanske knåpa ihop något av det.

Men tack! Gärna mer förslag B)

Redigerad av Tweak
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hmm, jo det med atomerna kanske, men de hade ju ingen aning om elektroner, protoner och neutroner utan trodde väl att atomen var just det som ordet står för - odelbar?

Skulle iochförsig kunna skriva att det hade varit bra om folk fortfarande trodde det för då vore atombombem inte uppfunnen :wub:

Jo, men de lade ju grunden för utvecklingen. Den har ju finslipats på senare år. Men grundbilden av atomen finns ju fortfarande kvar.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Talen hade inte samma nämnare, men samma minsta gemensamma nämnare, var det så du menade? För då är jag med dig igen.

Det var därför jag multiplicerade med 3 respektive 2 för att få samma nämnare, alltså minsta gemensamma nämnare. Efter att jag har multiplicerat går det bra att lägga ihop dem.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Det var därför jag multiplicerade med 3 respektive 2 för att få samma nämnare, alltså minsta gemensamma nämnare. Efter att jag har multiplicerat går det bra att lägga ihop dem.

Mjo, men jag var för inriktad på att ta bort nämnarna så jag glömde bort att man kan göra så. :wub:

Alltså, man tar MGN och multiplicerar med talet där uppe, sedan delar man med nämnaren och får då kvar i det här fallet 2 och 3. Det är samma princip egentligen. Men du tänker förmodligen på ett snabbare sätt, jag gör steg för steg.

Redigerad av eXotic
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hej! Jag vill ha hjälp B)

Jag ska skriva om någonting som upptäcktes eller skedde inom grekisk vetenskap på antiken, i stil med någonting Aristoteles eller någon liknande dåtida vetenskapsman/filosof upptäckte eller gjorde. Det ska helst ha betydelese för dagens samhälle, eller så. Alltså, någon konkret upptäckt räcker så kan jag dra paralleller själv..

Någon som vet? Snälla?

Tack! (w00t)

Jag vet inte hur du definierar vetenskap men DEMOKRATI är mitt förslag.

Har ju en viss betydelse för dagens samhälle... :wub:

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Jag vet inte hur du definierar vetenskap men DEMOKRATI är mitt förslag.Har ju en viss betydelse för dagens samhälle... :wub:
Hihi. Ja självklart. Vi jobbar i grupper. Fick tre saker att göra. Saker som uppfanns och har betydelse dagens politik, vetenskap och filosofi. Demokrati goes where? (w00t) Tack ändå B) HJÄÄÄLP

!Någon som har en fin länk med fakta om Demokritos? Svenska wikipedia säger inte mer än sex rader, och engelska verkar inte ha¨något alls (eller så är jag sämst på att söka). Men ändå. Det vore väldigt fint med en länk.

Redigerad av Tweak
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Mjo, men jag var för inriktad på att ta bort nämnarna så jag glömde bort att man kan göra så. :wub:

Alltså, man tar MGN och multiplicerar med talet där uppe, sedan delar man med nämnaren och får då kvar i det här fallet 2 och 3. Det är samma princip egentligen. Men du tänker förmodligen på ett snabbare sätt, jag gör steg för steg.

Precis, när jag lärde mig MGN var det metoden jag använde ovan som som läraren visade.

Alltså om ena nämnaren är 5 och andra är 4 blir mgn 4*5=20. För att få 20 på bråket där nämnaren är 5 multiplicerar man med 4 och tvärtom.

Helt och hållet samma princip som du sa B)

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

!Någon som har en fin länk med fakta om Demokritos? Svenska wikipedia säger inte mer än sex rader, och engelska verkar inte ha¨något alls (eller så är jag sämst på att söka). Men ändå. Det vore väldigt fint med en länk.

http://plato.stanford.edu/entries/democritus/

Det är på engelska, men det ska väl inte vara något problem för herrn?

EDIT: Engelska Wikipedia.

Redigerad av KvaddadPadda
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Någon som har en fin länk med fakta om Demokritos? Svenska wikipedia säger inte mer än sex rader, och engelska verkar inte ha¨något alls (eller så är jag sämst på att söka). Men ändå. Det vore väldigt fint med en länk.

Demokritos

Demo´kritos från Abdera, ca 460–ca 370 f.Kr., grekisk materialistisk filosof, jämte Leukippos den viktigaste företrädaren för den antika atomteorin (jfr atomlära). Verkligheten består enligt D. och hans lärare Leukippos – vars idéer inte kan skiljas från D:s – av en oändlig mängd odelbara kroppar, atomer, som alltid har funnits och är oförstörbara och oföränderliga, men har olika form och storlek. Själen består av särskilt fina, runda och glatta atomer som finns i hela kroppen. Atomerna rör sig ständigt i det tomma rummet; när de klumpar ihop sig och faller isär bildas och förgås ting, kroppar, hela världar. D. skilde på objektiva egenskaper, som tyngd, täthet, storlek, och subjektiva kvaliteter, som smak, lukt, färg. John Locke skulle senare göra en liknande distinktion mellan primära och sekundära kvaliteter.

Demokritos från Abdera behärskade hela sin tids vetande. Han sade själv att han sett fler länder och åhört undervisningen av fler lärda än någon annan och att ingen ännu överträffat honom i hopknytningen av trådarna i en bevisföring. Platon ville bränna hans skrifter, men Aristoteles hyste trots filosofiska meningsskiljaktigheter den största respekt för honom och sade att han var den ende filosof som gick under ytföreteelserna och att han "synes ha tänkt över allting". Kopia av bronsstaty från ca 250 f.Kr.

Varseblivningen sker enligt D. så att tunna skikt avsöndras från tingen och upptas av sinnesorganen. Intrycken måste dock bearbetas av intellektet, då verkligheten inte är sådan som den uppfattas av sinnena. Gudsdyrkan är meningslös; bilder av gudar är inte utflöden av någon verklighet utan endast av människors fantasier. Denna insikt är god grund för en förnuftig livshållning, sinnesfrid, inre jämvikt, välbefinnande. En förutsättning för detta tillstånd är ett gott samvete.

D:s världsförklaring är strängt deterministisk. Det finns inget godtyckligt ändamål som styr skeendet, all förändring beror på blind kausalitet. Den typen av filosofi var ointressant för Sokrates och Platon. De gav tänkandet en idealistisk och teleologisk (ändamålsbestämd) inriktning, som blev förhärskande i ett par tusen år. D:s genuint vetenskapliga attityd kom dock igen. Hans atomteori var visserligen inte grundad på experiment, den var bara en genial hypotes, men hans idéer föregick och var i någon mån förutsättning för fruktbar experimentell forskning och gav naturvetenskapen ett paradigm som fungerade utomordentligt väl ända från Galilei och Newton till in på 1900-talet, då det blev otillräckligt. D:s bevarade fragment är utgivna av H. Diels i "Die Fragmente der Vorsokratiker" (1957). Ett urval på svenska finns i "Försokratiker" (1954).

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

http://plato.stanford.edu/entries/democritus/

Det är på engelska, men det ska väl inte vara något problem för herrn?

EDIT: Engelska Wikipedia.

Meh, varför låter du ironisk? :wub: Hursomhelst, nej det ska nog gå bra (w00t)

Det här blir jättebra! Tack tack! (w00t) Ditt kommer komma till mycket hjälp också, Jazz! Skitschysst! B)

Edit: Iofs blir ju alla vetenskapliga uttryck rätt kniviga på engelska så bra kanske det inte ska gå.. men helt okej, i alla fall :blink:

Redigerad av Tweak
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...