Neil Young

[mr_tobbe]

Ofta får jag känslan av att ungdomar inte har någon koll på musikhistoria, namn som Neil Young och liknande verkar helt glömda i historien, artister som hade sina storhetsperioder på 70- och 80-talet.

Tror nästan att det är bara jag och min kompis som överhuvudtaget lyssnar på gamle Neils verk bland de jag umgås med.

Finns det någon artist som kan mäta sig med Neil Youngs produktiviet (inte alltid kvantitet då, men ofta)?

Mästerverk som Rust never sleeps-konserten 1978 ligger djupt i mitt hjärta även fast jag inte ens var i närheten av att vara påtänkt.

Dessa psykadeliska 15-minuterslåtar med rent flum och improvisation är så fullkomligt underbart så jag att jag inte kan beskriva det med ord, like a hurricane live, cortez the killer live, danger bird live, down by the river, cowgirl in the sand, powderfinger, ja listan kan fortsätta i all oändlighet.

Eller varför inte nämna akustiklåtarna som får en att känna sig upprymd och ha inre frid och dessa djupa texter som innehåller så mycket mystik, vissa fraser bara lägger sig i hjärnan och gnor.

Även enda artisten som kan få rundgång att låta vackert, eller även åskmolnssolon.

Aldrig har jag lyssnat så mycket på dessa fulländade rena toner i Like a Hurrice live på Rust never sleeps, dessa samma toner.. som uttrycker mer djup än bara musik.

[Pico]

Hey Hey, My My går väl an ibland. Annars är jag inte särskilt inne på Young-fronten.

[okka]

Neil Young?

Vem är det?

...

Nä, jag kan inte hålla mig..

Jag älskar Neil Young. Basta. Hans femtioårskris var lustig.

Jag älskar Harvest och After The Goldrush. Och inte lite heller.

Jag känner mig så härligt manschavinistisk då jag slår på A Man Needs A Maid och hör klockorna eka och stråkorkestern spela, och Neil's vackra stämma poängtera hur jäkla underbart det vore att ha en kvinna som kunda komma, rengöra hemmet, fixa maten, och sen sticka iväg igen.

Neil Young. Aah.

Och så måste jag bara protestera mot rungdånggrejen: du har aldrig hört My Bloody Valentine, va? Tihi.

[mr_tobbe]

Wiieee, sen måste jag ju erkänna att jag kanske inte har så stor erfarenhet av just rundgång, men vackert blir det iaf!

[Crice]

Neil Young.

Lite cowboyhatt, lite surrealistknark, lite konservatism, mycket stillhet, inte alltför kluriga texter samt buffel. Och indianrötter.

Dessa associationer gör min hjärna. Jag gillar Neil Young till den graden att jag kan nämna enskilda låtar han gjort som faller mig i smaken. Det känns som att han åldrades för fort på något vänster, alternativt aldrig var särskilt ung, musikaliskt. I den ofta omnämnda trion Dylan - Springsteen- Young är han väl på en hedervärd andraplats. Fast kanske inte - Bruce har sina ljusa stunder. Även om Bossen är lite för utsålt-Ullevi för min smak.

Neil gör sin grej, och det flyter på rätt bra. Inget superduperunikt, men det glider ner ändå. Living With War kommer inte bli någon jättegrej, fast det är ju alltid kul med artister som uttrycker sig i sakfrågor.

[chiligr]

Han är bra...farsan måste ha allt han gjort(som går att köpa) så man ahr fått höra en hel del!