Jump to content

1024mb=1 Gb ?


kebabkurt
 Share

Recommended Posts

  • Inlägg 45
  • Ålder
  • Senaste inlägg

Toppbidragare

En gigabyte är 1024x1024x1024 Byte, dvs 1073741824 Byte.

Strikt (lingvistiskt, ISO-metriskt) sett betyder 1 gigabyte 1 000 000 000 byte. En ändring har börjat ske mot att använda exaktare prefix, eftersom felet blir större ju större tal som avses. Man har därför börjat skilja på gigabyte (GB) och giga-binary byte (GiB) där 1GB=1 000 000 000B medan 1GiB=2^30=1024^3B.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

En gigabyte är 1024x1024x1024 Byte, dvs 1073741824 Byte.

Strikt (lingvistiskt, ISO-metriskt) sett betyder 1 gigabyte 1 000 000 000 byte. En ändring har börjat ske mot att använda exaktare prefix, eftersom felet blir större ju större tal som avses. Man har därför börjat skilja på gigabyte (GB) och giga-binary byte (GiB) där 1GB=1 000 000 000B medan 1GiB=2^30=1024^3B.

Å tack, berätta mer

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Å tack, berätta mer

As you wish...

I datorsammanhang så har de vanliga enhetsprefixen missbrukats en del. Eftersom 2^10 = 1 024 är nästan 1 000 så har kilo ibland (men inte alltid) fått stå för 2^10, mega för 2^20 = 1 048 576 och giga för 2^30 = 1 073 741 824. I takt med att prefixen blir större blir de relativa felen också större så behovet av entydiga enhetsprefix blev i slutet av 1990-talet uppenbart. I januari 1999 standardiserade IEC (International Electrotechnical Commission) nya så kallade binära enhetsprefix. De har ännu inte fått så stor spridning utanför specialistkretsar.

* exbi? (Ei) - 2^60 = 1 152 921 504 606 846 976

* pebi? (Pi) - 2^50 = 1 125 899 906 842 624

* tebi? (Ti) - 2^40 = 1 099 511 627 776

* gibi (Gi) - 2^30 = 1 073 741 824

* mebi (Mi) - 2^20 = 1 048 576

* kibi (Ki) - 2^10 = 1 024

Notera att det binära kibi (Ki) skrivs med versalt k medan kilo (k) skrivs med gement k. "bi" i prefixen kommer just av binär.

Man bör tänka på att när det gäller hertz, som till exempel i klockfrekvenser för processorer, så har man alltid använt de gamla riktiga prefixen. Om man säger att en dator har en processor på en gigahertz (GHz), så är det alltid 1000000000 Hz man menar, och inte 1073741824. Detsamma gäller "bandbredd" i datornät. Ett datornät som överför 2 megabit per sekund överför 2000000 bitar per sekund, och inget annat. Generellt kan sägas att datortekniker räknar med 2^10 medan telekommare räknar med 1 × 103.

Dessutom har hårddisk-tillverkare länge "fuskat" genom att använda riktiga giga-prefix när de anger storlekar på hårddiskar, eftersom de kan ange större tal då. En hårddisk som har plats för 30 gibibyte data, eller 30 "gigabyte i den vanliga databetydelsen", kallas därför för "32 gigabyte".

Notera att de binära enhetsprefixen inte är SI-standard. Men då inga SI-prefix finns för detta ändamål kan EIC?:s standard vara bra för att unvika missförstånd och ge mindre chans åt hårddisktillverkarna att luras.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

1. För att det tar längre tid att länka än att ctrl+c:a....not :shifty:

2. För att det är roligare att se att folk tror att man skrivit det själv :shifty:

3: För att folk kanske hellre läser en direkt text istället för en länk

4. För att du inte tänkte på det. xD

Så om 1024 MB är ett GB, är du 2024 MB 2 GB?

Redigerad av Jazz
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

1 gb = 1024 mb

2 gb = 2048 mb (2 · 1024)

3 gb = 3072 mb

Det är om man vill vara exakt. Man brukar ibland avrunda1 gb till 1000 mb för att det ska vara lättare att räkna men ska man vara exakt så är det 1024mb. Allt bygger på talet 2. 2, 4, 8, 16, 32, 64, 128, 256, 512, 1024 osv.

Vilket vi kom fram till för typ jättelänge sen.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

As you wish...

I datorsammanhang så har de vanliga enhetsprefixen missbrukats en del. Eftersom 2^10 = 1 024 är nästan 1 000 så har kilo ibland (men inte alltid) fått stå för 2^10, mega för 2^20 = 1 048 576 och giga för 2^30 = 1 073 741 824. I takt med att prefixen blir större blir de relativa felen också större så behovet av entydiga enhetsprefix blev i slutet av 1990-talet uppenbart. I januari 1999 standardiserade IEC (International Electrotechnical Commission) nya så kallade binära enhetsprefix. De har ännu inte fått så stor spridning utanför specialistkretsar.

* exbi? (Ei) - 2^60 = 1 152 921 504 606 846 976

* pebi? (Pi) - 2^50 = 1 125 899 906 842 624

* tebi? (Ti) - 2^40 = 1 099 511 627 776

* gibi (Gi) - 2^30 = 1 073 741 824

* mebi (Mi) - 2^20 = 1 048 576

* kibi (Ki) - 2^10 = 1 024

Notera att det binära kibi (Ki) skrivs med versalt k medan kilo (k) skrivs med gement k. "bi" i prefixen kommer just av binär.

Man bör tänka på att när det gäller hertz, som till exempel i klockfrekvenser för processorer, så har man alltid använt de gamla riktiga prefixen. Om man säger att en dator har en processor på en gigahertz (GHz), så är det alltid 1000000000 Hz man menar, och inte 1073741824. Detsamma gäller "bandbredd" i datornät. Ett datornät som överför 2 megabit per sekund överför 2000000 bitar per sekund, och inget annat. Generellt kan sägas att datortekniker räknar med 2^10 medan telekommare räknar med 1 × 103.

Dessutom har hårddisk-tillverkare länge "fuskat" genom att använda riktiga giga-prefix när de anger storlekar på hårddiskar, eftersom de kan ange större tal då. En hårddisk som har plats för 30 gibibyte data, eller 30 "gigabyte i den vanliga databetydelsen", kallas därför för "32 gigabyte".

Notera att de binära enhetsprefixen inte är SI-standard. Men då inga SI-prefix finns för detta ändamål kan EIC?:s standard vara bra för att unvika missförstånd och ge mindre chans åt hårddisktillverkarna att luras.

Snälla, Enlight me ännu mera

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Snälla, Enlight me ännu mera

I skolan fick vi lära oss att kilo betyder tusen: ett kilogram är tusen gram, en kilometer är tusen meter, och så vidare.

Kilo är ett prefix, vilket betyder något som man sätter framför ett annat ord. Ett enhetsprefix som kilo sätter man framför en enhet, som meter. Det finns fler såna enhetprefix, till exempel hekto, som betyder hundra, och milli, som betyder en tusendel.

En del av oss kommer ihåg fler prefix, som mega för en miljon och giga för en miljard. En megawatt är en miljon watt, och en gigawatt är en miljard watt. På vintern drar Sverige upp till 27000000000 watt elström, vilket är lika med 27000000 kilowatt, 27000 megawatt eller 27 gigawatt. (Ja, det ska skrivas megawatt och inte megaWatt eller MegaWatt. Dock är förkortningen MW.)

Tal med många nollor brukar man ange med hjälp av tiopotenser: 1000 kan skrivas som 103, 10000 som 104, och så vidare. En miljon har sex nollor (1000000), och kan skrivas som 106. En miljard har nio nollor (1000000000), och kan skrivas som 109.

Sammanfattning:

* kilo (förkortas k) = tusen = 103 = 1000

* mega (M) = miljon = 106 = 1000000

* giga (G) = miljard = 109 = 1000000000

* tera (T) = biljon = 1012 = 1000000000000

De här prefixen är definierade i det så kallade SI-systemet, det internationella systemet för enheter. SI-systemet är en vidareutveckling av metersystemet, som tillkom i slutet av 1700-talet, och det har inget särskilt med datorer att göra.

Datorer och deras binära tal

Sen var det nån som uppfann datorer. Som vi vet arbetar datorer med binära tal, det vill säga enbart siffrorna 0 och 1. Hela datorn är uppbyggd runt det binära talsystemet. Alltså använder datorn binära tal även för att räkna hur stort minnet är.

En riktigt gammal dator hade kanske ett minne som hade 1024 platser. Varför 1024 och inte 1000? Jo, det beror förstås på det där med binära tal. Datorn räknar: 0, 1, 10, 11, 100, 101, 110, 111, 1000, och så vidare. 1000 i det binära talsystemet motsvarar 8 i det vanliga decimala talsystemet. För att vara tydliga kan vi skriva att 10002 motsvarar 810.

Om datorn använder upp till tio binära siffror för att numrera minnesplatserna, blir det just 1024 olika nummer: från 0 upp till 11111111112. 11111111112 är lika med 102310. Med den minnesplatsen som har nummer noll, blir det 1024 minnesplatser.

Om datorn använder upp till tjugo binära siffror för att numrera minnesplatserna, går det att ha 1048576 olika minnesplatser. 111111111111111111112 plus ett är nämligen lika med 104857610. (Det är också lika med 1024 gånger 1024.)

Nu var det ganska opraktiskt att hela tiden prata om datorer med 1024 eller 1048576 minnesplatser. Därför noterade någon smart person att 1024 är ju ungefär 1000, så då kan vi använda prefixet kilo. Ungefär i alla fall. Och 1048576 är ju ungefär en miljon, så då kan vi använda prefixet mega. Ungefär i alla fall.

Om datorn kan lagra en byte (vilket brukar vara åtta bitar) i en minnesplats, talar man om kilobyte och megabyte.

I datorsammanhang blev det alltså så här:

* kilo = 210 = 1024, dvs lite drygt tusen

* mega = 220 = 1048576, dvs lite drygt en miljon

* giga = 230 = 1073741824, dvs drygt en miljard

* tera = 240 = 1099511627776, dvs drygt en biljon

(Förklaring: På samma sätt som 103 är en förkortning för 10 * 10 * 10, dvs 1000, så är 210 en förkortning för 2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2 * 2, dvs 1024.)

Men bara ibland!

I datorsammanhang talar man alltså hela tiden om kilo som 1024 och mega som 1048576. Eller?

Nej, så enkelt är det inte!

För det första är det bara när det handlar om informationsmängder, som ju mäts i bitar och bytes, som kilo är 1024 och mega är 1048576. I alla andra sammanhang är det de vanliga 1000- och 1000000-betydelserna som gäller. Om man till exempel har en datakabel som är en kilometer lång, så är den förstås 1000 meter och inte 1024.

Det gäller även processorhastigheter. När man ska ange hur snabb en processor är, brukar man ange klockfrekvensen. Den mäts i hertz, som förkortas Hz och som betyder svängningar per sekund. När det gäller hertz, som till exempel i klockfrekvenser för processorer, så är det ju inte en informationsmängd, och därför har man alltid använt de gamla riktiga prefixen. Om man säger att en dator har en processor på en gigahertz (GHz), så är det alltid 1000000000 Hz man menar, inte 1073741824.

Men ibland betyder kilo 1000 och mega 1000000 även när det handlar om informationsmängder. Det gäller främst i två fall: hårddiskar och bandbredd.

Tillverkarna av hårddiskar brukar använda de vanliga SI-betydelserna på mega och giga. Antag att vi har en hårddisk som har plats för 107374182400 byte. 107374182400 byte är exakt lika med 100 gånger 1073741824, och i datorsammanhang brukar man alltså kalla det för 100 gigabyte. Men en hårddisk som har plats för 107374182400 byte brukar i reklamen beskrivas som att den innehåller 107 gigabyte, och inte 100 gigabyte. (Det är förstås för att det låter mer, och tillverkarna vill att deras hårddiskar ska verka större.)

Bandbredd i datornät brukar mätas i bitar per sekund. Bandbredden anger alltså hur mycket data man kan skicka per sekund. Här använder man också de vanliga betydelserna på prefixen. En megabit per sekund är alltså 1000000 bitar per sekund, inte 1048576. Två megabit per sekund används ibland som en gräns för vad som är bredband och vad som inte är det, och det motsvarar 2000000 bitar per sekund, inte 2097152.

http://www.aass.oru.se/~tpy/mediedesign/da...1/kibibyte.html

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share


×
×
  • Create New...