Jump to content

Konsert- upplevelser


Jacker
 Share

Recommended Posts

  • 3 weeks later...
Ska bli trevligt att komma tillbaka till Stockholm som 20åring och ha hela konsertubudet att välja och braka mellan, så whats comming up Kiedis mfl?

Well...än så länge är det bara Eagles of Death Metal som lockar mig, på ställen där det är 20 år vill säga.

Annars så ska jag nog på Oasis, har ingen biljett än, är inte 100% säker att jag kommer gå, dom sög hästballe senast dom var här, men nu har dom ju i alla fall en bra platta och gå på.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

På lördag blir det jazzklubb. Oddjob, ett riktigt bra svenskt jazzband spelar på Fasching.

http://open.spotify.com/artist/47E6nlZGPwspT7lokggm4n

http://www.fasching.se/

Återkommer med recension.

ÅÅh så bra det var! Hade aldrig varit på Faschin tidigare men riktigt trevlig hak, riktigt gammal jazzklubb som också förmodligen har väldigt bra dans om man är sugen på det,folk köade utanför när konsten var slut.

SvD-artikel: http://www.svd.se/kulturnoje/scen/artikel_2339977.svd

En bit in i konserten på Fasching, mitt i ett av trumpetaren Goran Kajfeš brinnande solon, knäpper saxofonisten Per ”Ruskträsk” ­Johansson upp en knapp i sin ­figursydda kostym och plockar upp två cymbaler. Han väntar ett slag innan han tjongar ihop dem, för att sedan nonchalant slänga dem till golvet och åter sätta läpparna till munstycket. Så har han gestaltat mycket av vad jazzgruppen Oddjob står för musikaliskt – en lagom avslappnad ­legering av cool och rock’n’roll.

Sedan starten 2002 har dessa fem välmeriterade musiker utvecklat ett eget territorium i Jazzsverige, med ett särpräglat sound någonstans i korsdraget mellan hardbop, alternativ rock, elektronika och soul. När bandet nu inleder Faschings konsertår 2009 vittnar publikuppbådet om den trogna, åldersblandade och i genren osedvanligt stora lyssnarkrets de lyckats samla på sig. Mot slutet är det inte många som står stilla, trots trängseln. Vi möter ett ganska inspirerat Oddjob.

En stor del av kvällens material kommer från förra årets skiva, Sumo. Och mycket därifrån ­visar sig väl lämpat för livetolkningar. Golden Silver, med en blinkning till pianisten Horace Silver, inleder signifikativt. Trumslagaren Janne Robertson etablerar tillsammans med Peter Forss ­elbasslinga en låg tyngdpunkt över vilken Daniel Karlsson lägger sina elektroniska lager av ­diverse klaviatur. Blåset bildar en självklar mittpunkt. Liksom i kvällens andra hommage, Like Josef (för fusionikonen Joe Zawinul), har temat en närmast mässande karaktär. Blåsets unisona, meditativt upprepande fraser liksom sväljer alla rytmiseringar och klaviaturexcesser som löper omkring det.

Bitvis ger det en sorts hypnotisk kvalitet som lierar sig väl med det som annars brukar framhållas som Oddjobs signum – det vettlösa svänget. Låten Dariaa eskalerar från en melodisk slinga på xylofon, reproducerad genom hela stycket, för att sluta i fullt driv1.

Även de stunder då samspelet är mindre inspirerat ligger en stor del av nöjet med att höra Oddjob live i just detta, att iaktta och ryckas med i styckenas långa linjer. Lyssnaren bjuds in att följa utvecklingen av en enskild musikalisk idé till dess att gruppen ombytligt blottlagt groovets alla skikt.

Bilder: http://www.rockfoto.nu/artists/Oddjob/gig/...117/9258/photos

Redigerad av The Dude
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...