Skolarbete om skräckfilm

[Jacker]

Vi håller på med arbete på svenskan som ska handla om skräck. Jag har valt att skriva om olika kategorier/genrer/teman inom skräckfilm. Har skrivit ned allt som står på skrackfilm.com, men det fanns inte så mycket intressant info om genrerna där.

Vi arbetar utifrån frågeställning. Dessa frågar ska jag hitta "svar" på och skriva lite om dem. Kanske får omformulera dem.

När började man kunna dela in filmer/böcker i kategorier?

Vilken/Vilka är dem äldsta respektive nyaste kategorierna?

Hur har trenderna sett ut?

Vilken är den vanligaste genren?

Vilket tema är populärast?

Vad vill de olika filmerna/genrerna komma med?

Posta länkar eller skriv så mycket ni vet om det här området.

Nej, jag vill inte att någon annan ska göra min uppgift. Men jag vet inte så mycket om skräckfilm och vet inte var jag ska leta eller skriva. =/

[Bobbo Viking]

R.L Stine och Stephen King är nog de två mest kända skräckförfattarna, sök på dem så hittar du nog allt möjligt. Den populäraste genrén är nog i klass med deckare, en jakt på någon man varken vet motiv till hans handlingar eller något annat om honom/henne, typ "När lammen tystnar". Kan inte så mycket mer om ämnet men King skriver mycket om människans fobier och svagheter och omvandlar dom till riktiga mardrömmar, till exempel "Langoljärerna" och "Köplust" så det é nog också ett populärt område.

[Kalan]

Sen finns det ju så klart tusentals zombiefilmer av varierande kvalitet. Fast nu för tiden så görs ju inte så många...

[Pico]

Trenden på åttiotalet var väl onekligen teenslashers framför allt, främst då sådana som Fredagen den 13:e och Terror på Elm Street. Sena nittiotalet kom de tillbaka iochmed Scream, nu är det väl mest remakes på japanska filmer som klirrar i kassan.

[skribb]

Stämmer bra det. Men slashers är väl fortfarande stort, även fast sådana inte går på bio längre? Folk har ju inte slutat gilla Scream och gänget bara för att de inte är aktuella längre.. eller vänta lite

[Pico]

Nuförtiden tycker jag att de flesta slashers rider på Hannibal Lecters framgång och försöker vara smarta men misslyckas våldsamt. En liten trogen skara indiefilmer som håller sig till åttiotalsreceptet dyker väl upp varje år men dessa är få och svåra att få tag på, åtminstone de välgjorda.

Sedan finns Camp Blood. Jo, en film som direkt knycker ett utav F13-seriens största synonymer och använder som titel. Eländet är filmat med en värdelös hemvideokamera och ser ut att innehålla runt sju olika färgtoner i suddigt format, dessutom är det mer än tveksamma skådespelare som man aldrig hör vad fan de säger förutom den där högljudda killen som är nååågot over-the-top och svär i vartannat ord. Mördaren är det inte ens värt att gå in på, men han/hon ser ut såhär och är i min mening jävligt ful. I slutet befinner sig den överlevande hjältinnan på ett mentalsjukhus i klassisk stil och de två personer som kommer in är samma skådespelare som redan har dött en gång. Jesus.

Låt oss skippa all skit som denna film innehåller och inrikta oss på det positiva. Effekterna är sannerligen välgjorda (se här, det kan även tilläggas att en släkting till mig har en exakt likadan machete... haha). Mycket märkligt hur de lyckades med detta då resten utav filmen är urdålig. Just den torra produktionen bidrar också med lite skräck måste det erkännas.

För den intresserade (hahaha) finns det även en uppföljare som sägs innehålla 3D-effekter, fantastiskt.

Oj, det blev visst en smärre recension det här. F'låt, men ni har blivit varnade!!

[Crouching.tiger]

30- till 60-talet var ju allt film noir, deckare, skräck, komedi, drama, whatever. det borde du ha med iaf lite om... splatter började väl göras slutet av 70-talet och blev stort på 80-talet, nästan utan undantag var splatter- och zombiefilmer samma sak.

du måste ha med hur viktig hemvideoapparatens ankomst på 80-talet var eftersom man då kunde hyra tidigare förbjudna filmer och på det sättet undgå filmcensuren.