Jump to content

Musiktips


jaeger
 Share

Recommended Posts

Ibland händer det. Man stöter på de där artisterna som revolutionerar hela ens musikaliska synsätt.

För mig hände det för någon natt sedan. Jag hade gett Beirut några tveksamma försök tidigare, i hopp om att finna en indieakt att ta till hjärtat: det enda jag visste var att han var hyllad av Rough Trade-staffen. Jag hade ingen aning om vad jag hade framför mig, det enda jag anade var indiepop fast med bergsgetter istället för popsnören. Första gångerna gjorde det hela dock inget intryck: varför vet jag inte. Jag var väl inte tillräckligt koncentrerad.

Men för en natt sedan hände det. Det var länge sedan jag blev så störtförälskad i en musikakt. The Clash när jag var åtta år. Final Fantasy när jag var sexton. Arcade Fire när jag var sjutton. NEU! när jag var sexton. För ibland händer det, första tonen slår en omkull. På något vis öppnar den nya dörrar.

Indie, jovisst, men det är så oerhört mycket mer: förutom bergsgetter är det sagolika popmelodier framförda av denna enmannaorkester som spelar den mest underbara musikstyckena denna sida av tjugohundratalets första decennie. Hans bräckliga men ändå bestämda röst ger en känsla som är... Obeskrivbar. Musikarrangemangen - rotat i vad som är typ jag vet inte riktigt, någonting främmande kulturellt, iallafall, Beirut, helt enkelt - spelar dessa redan nämnda sagolika popmelodier med en kraft och träffsäkerhet som är mumma för öronen. Åh, jag vill gå i spagat, så bra det är. Ett alldeles osannolikt soundtrack till åtminstone en episod i sitt liv: det är det minsta man kan ge i gengäld. Att någonting nyskapande kan ha så starka rötter...

BEIRUT - GULAG ORKESTAR

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Ibland händer det. Man stöter på de där artisterna som revolutionerar hela ens musikaliska synsätt.

För mig hände det för någon natt sedan. Jag hade gett Beirut några tveksamma försök tidigare, i hopp om att finna en indieakt att ta till hjärtat: det enda jag visste var att han var hyllad av Rough Trade-staffen. Jag hade ingen aning om vad jag hade framför mig, det enda jag anade var indiepop fast med bergsgetter istället för popsnören. Första gångerna gjorde det hela dock inget intryck: varför vet jag inte. Jag var väl inte tillräckligt koncentrerad.

Men för en natt sedan hände det. Det var länge sedan jag blev så störtförälskad i en musikakt. The Clash när jag var åtta år. Final Fantasy när jag var sexton. Arcade Fire när jag var sjutton. NEU! när jag var sexton. För ibland händer det, första tonen slår en omkull. På något vis öppnar den nya dörrar.

Tack för att jag fick vara före dig för en gångs skull.

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Hard-Fi - The King

I've been thinking of you, every waking hour,

Staring at the wall, trying to find the nerve to call...

Look at your photo and I wonder, Are you still on this number?

But In my heart I know, You changed that number long ago,

Nowhere is home, and I feel old,

My clothes are worn, My heart is cold,

But with you my heart would sing,

With you I was The King,

But now my story's done,

Now I'm no one...

But once I was The King

Nya plattan är ju otrolig! :unsure:

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...