Patrik Skrivet 19 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 19 april, 2005 För att om man skriver "W0rd (med o) på det", betyder det "Håller med till 100% på det", eller nåt liknande. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
GTA3 freak Skrivet 20 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 20 april, 2005 Kan någon förklara varför man itne kan skriva "Wörrd" fast de riktiga ordet... För folk började skriva wörd med o när dom menade att dom höll med men det var vissa som inte fattade så hultan ändrade wörd med o till Håller med till 100%!. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
kebabkurt Skrivet 20 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 20 april, 2005 Kan någon förklara varför man itne kan skriva "Wörrd" fast de riktiga ordet... För att man inte får det för då är man rasist antar jag eller så är det så att hultan ändrat det. men man vet aldrig. Håller med till 100%! Håller med till 100%! Håller med till 100%! Håller med till 100%! Håller med till 100%!..Nu skrev jag bara 5 ord men jag kommer få ut massor av fler ord från dom,de e ju helt underbart. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Frenzy Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Vet inte vad detta är . Det bara dök upp i huvudet och jag började skriva tycks ? Nils-gunnar - The one and Lonely. Nils-gunnar , så hette han. Han hade kort brunt och otvättat hår. Han satt för jämnan i sin lilla lägenhet och bara stirrade. Nils-gunnar gillade att stirra men det kunde bli ensamt ibland tyckte han. När det blev för ensamt så brukade han gå ner på akuten och säga att han hade ont i benet bara för att få se lite folk. Ibland tänkte Nils-gunnar mycket på livet varför levde han ? och varför var han den enda kvar i hans släkte ? ja frågorna var många och inte blev det bättre genom att sitta och tänka på det. Nils-gunnar hade inga vänner , inga släktingar inget hade han , Absolut inget. De flesta barnen i han kvarter var rädda för honom bara för det har gått massa rykten om han. Som att han var mördare och spion och allt vad nu folk kom på. Nils-gunnar fick inte se leenden ofta , inte ofta alls. När han brukade sitta och tänka tänkte han ofta på varför han aldrig fick se ett leende , Varför är det så svårt att få se ett leende ? Undrade han. Hemma hos Nils-gunnar finns det inte så mycket han bor i en 2a. I storarummet finns det : Ett barskåp som nästan alltid är tömt för att flaskorna och allt annat står framme på bordet. Det finns en soffa , en tv och några tavlor. Väggarna är färgade gult. ljust ljust gult. I sovrummet står det : en säng och ett nattduskbord med en gammal lampa på. Inget hänger på väggarna och inga mattor finns där och väggarna är färgade vita. I köket står det ett bord och några stolar fönstrerna är skitiga och där hänger inga gardiner. Men tilbaka till Storarummet och flaskorna. Japp som sagt flaskorna i barskåpet stog alltid framme, Nils-gunnar gillar att dricka för det är den enda chansen han har att glömma bort allt elände och rpoblem han har. All ensamhet försvinner och han kan känna sig viktigt. Men ännu sämre mår han när han börjar nyktra till så då super han ännu mer. Och tänker gör han , han tänker och tänket alldeles för mycket när han är nykter. Nils-gunnar gillar musik, Det bästa han vet är att sitta och dricka och lyssna på Cornelis Vreeswijk. Favoritlåtarna är : Märk hur vår skugga och trasiga skor. Dom senaste åren hade sett ut på det här viset. supa , tänka , musik ungefär. Det värsta han visste var just livet att andas att finnas utan att bli märkt. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 (redigerad) Jävligt schysst story, fast det var lite stavfel och lite grammatikfel (förlåt, men jag är en aning bessrwissrig ibland...). Och så tycker i alla fall jag att du borde använda färre kolon. Och dubbelnamn stavas ju med stora bokstäver i båda namnen, alltså Nils-Gunnar och inte Nils-gunnar. Redigerad 23 april, 2005 av Tija Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Frenzy Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Jävligt schysst story, fast det var lite stavfel och lite grammatikfel (förlåt, men jag är en aning bessrwissrig ibland...). Och så tycker i alla fall jag att du borde använda färre kolon. Jopp det är sant Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
pottzork Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Ja. här e då min story som jag skrev lite snabbt. Skrev bara ner allt som flöh in i min hjärna... Lasse. The sad monkey. Apan lars var en riktig gamer, han brukade sitta inne dygnet runt å lira riktiga gamerspel som t.ex. Flipper, Tertis, Pongpinnen och CS. Han var ensam, för alla hans vänner brukade hopa runt i träd å shit för att imponera på apbrudarna. Lasse trodde inte på sånt crap. En riktig brud ska man träffa över internet. Han satt ofta inne på olika chattrumm för att hitta den perfekta bruden utan någon större tur. En dag när han satt å lirare tetris online kom det en någon lirare på hans sörvör. Han tänkte "Jo, men de blir väll trevligt att spöa skiten ur någon lite noob." Han insåg efter ett tag att det var en tjej han spelade emot. Han fick nästan sståfräs när hon pratade i micken. Hon hade den finaste rösten en apa bara kunnat drömma om. Dom började snacka och kom överens om att träffas. This is a dream come true, tänke Lasse som hade blivit helt besatt av denna vackra apkvinna. Dom hade bestämms sig för att träffas på heron city för att sedan gå på bio. Han tog på sig sin finaste armanikostym och tog sin bmw å körde till heron för att träffa hans drömkvinna som han skrytit om i flera dagar för dom andra aporna. Väll framme såg han inte till henne. Hans aphjärta blev helt förkrossat, en bit glädje fylldes i hans gråtfärdiga ögon när det var någon som höll för hans ögon och sa "Gissa vem." De första LAsse tänke på var "Å vad fan är de här för kärring som har sådan mörk röst och stora håriga händer." Hans ögon blev återigen gråtfyllda när pervoapan sa: Jag ska ta väll hand om dig". Apan tvingade med sig lasse bakom heron city för att Ass-räjjpa honom. Han grät konstant medans han blev tagen hårt i röven. Hans liv var förstört, för när han kom hem hade någon ltien sate hackat hans dator å fyllt den med så mycke virus så dom rann ut genom USB-utagen. Lasse satte sig ner i sin lilla Batcave å drog en lång funderade på hans skitiga liv. han kom fram till: Min dator är fylld med virus. Min BMW är helt sönder. Armanikostymen är sönder smutsig å nersarrad. Han är mobbab av alla andra apor. han kommer aldrig hitta den rätta apbruden Hans arlse gör ont som fan. Lasse tog sitt gevär å gick bakom ett träd å sköt sig själv. Begravningen gick åt helvette för 1. ingen kom. 2 De regnade å hans gravsten var gjord av den billigaste möjliga chokladen, så den smällte . Och 3 prästen var hans assräjjpare. Det är inte alltid lätt att vara apa! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 (En liten grej jag slängde ihop här...) Vera tittar ut på det fallande regnet och tänker på livets glada dagar som för länge sedan har flugit förbi henne, utan att hon ens försökte stoppa dem. Det är det som gör henne så arg. Att hon inte ens försökte. Hon tar upp en cigarett ur paketet som ligger på fönsterbrädan och stoppar den i munnen. Tändaren tappade hon bort förra veckan, men det är bara bra. Då sparar man cigaretter. Kattlådan är full. Vera borde tömma den, men Kalle Katt har inte varit hemma på flera månader. Hon orkade inte mata honom, så han rymde väl till någon som hade råd med leverpastej. Och utanför faller regnet och därinne sitter Vera. Krukväxternas jord är torr som den torraste öken och Vera öppnar fönstret. "Inte ska väl blommorna behöva dö" tänker hon. Hon låter regnet droppa ner på hennes pelargoner och pioner och så reser hon sig. "Toaletten har inte blivit städad på länge" tänker Vera medan hon vankar omkring i lägenheten "kanske skulle man ta och städa lite där...". När hon orkar. (Ja, säg vad ni tycker! Överös mig med kritik!) Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
P-C Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Vet inte vad detta är . Det bara dök upp i huvudet och jag började skriva tycks ? Nils-gunnar - The one and Lonely. Nils-gunnar , så hette han. Han hade kort brunt och otvättat hår. Han satt för jämnan i sin lilla lägenhet och bara stirrade. Nils-gunnar gillade att stirra men det kunde bli ensamt ibland tyckte han. När det blev för ensamt så brukade han gå ner på akuten och säga att han hade ont i benet bara för att få se lite folk. Ibland tänkte Nils-gunnar mycket på livet varför levde han ? och varför var han den enda kvar i hans släkte ? ja frågorna var många och inte blev det bättre genom att sitta och tänka på det. Nils-gunnar hade inga vänner , inga släktingar inget hade han , Absolut inget. De flesta barnen i han kvarter var rädda för honom bara för det har gått massa rykten om han. Som att han var mördare och spion och allt vad nu folk kom på. Nils-gunnar fick inte se leenden ofta , inte ofta alls. När han brukade sitta och tänka tänkte han ofta på varför han aldrig fick se ett leende , Varför är det så svårt att få se ett leende ? Undrade han. Hemma hos Nils-gunnar finns det inte så mycket han bor i en 2a. I storarummet finns det : Ett barskåp som nästan alltid är tömt för att flaskorna och allt annat står framme på bordet. Det finns en soffa , en tv och några tavlor. Väggarna är färgade gult. ljust ljust gult. I sovrummet står det : en säng och ett nattduskbord med en gammal lampa på. Inget hänger på väggarna och inga mattor finns där och väggarna är färgade vita. I köket står det ett bord och några stolar fönstrerna är skitiga och där hänger inga gardiner. Men tilbaka till Storarummet och flaskorna. Japp som sagt flaskorna i barskåpet stog alltid framme, Nils-gunnar gillar att dricka för det är den enda chansen han har att glömma bort allt elände och rpoblem han har. All ensamhet försvinner och han kan känna sig viktigt. Men ännu sämre mår han när han börjar nyktra till så då super han ännu mer. Och tänker gör han , han tänker och tänket alldeles för mycket när han är nykter. Nils-gunnar gillar musik, Det bästa han vet är att sitta och dricka och lyssna på Cornelis Vreeswijk. Favoritlåtarna är : Märk hur vår skugga och trasiga skor. Dom senaste åren hade sett ut på det här viset. supa , tänka , musik ungefär. Det värsta han visste var just livet att andas att finnas utan att bli märkt. Vackert .. väldigt bra skildrong av en ensam persons liv :'( det ända jag störde mig på var att det fanns stora bokstäver överallt (efter komman och så) och att han hetter Nils-Gunnar .. stiligare namn kan man faktiskt ta Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Frenzy Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Vackert .. väldigt bra skildrong av en ensam persons liv :'( det ända jag störde mig på var att det fanns stora bokstäver överallt (efter komman och så) och att han hetter Nils-Gunnar .. stiligare namn kan man faktiskt ta Japp jag vet Ska fixa det och nog skriva mer senare ! Om ni tycker att det är nått att fortsätta på? Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Ja! Kör hårt! Du äger! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Funnylin Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Vafan, min då? Visst äger den stenhårt!? Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
GTA3 freak Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Vafan, min då? Visst äger den stenhårt!? Vet inte riktigt hur jag ska säga detta, vill inte låta känslokall men DEN SÖG! Nej jag gillade den! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Jag gillade också din, Funny, men du blandade presens och imperfekt lite då och då... Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Frenzy Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Ja! Kör hårt! Du äger!!! Äger jag ? Har aldrig skrivit något förut Eller aldrig något som jag bara kommit på ! Men jag får väl fortsätta sen eller nån annan dag ! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Alltså...ni får gärna säga vad ni tycker om min lilla historia... Jag älskar att få kritik! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Funnylin Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Jag gillade också din, Funny, men du blandade presens och imperfekt lite då och då... Presens, imperfekt...tss. Dumheter. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 (Sägs med arg lärarröst):Nä-ä, Funny, det här är viktiga saker, det är ingenting man bara fnyser åt! Nu gör du något åt detta, annrs får du smaka käppen! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Funnylin Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Haha, titta vad jag hittade i en mörk vrå av datorn innandöme: Sagan om Potatishandlaren Och hemligheternas herrgård. ”Axel Jonsson!” Skriker Potatishandlare Karlsson när han kommer och springer längs med torget. ”Vad vill du?” Muttrar Axel samtidigt som han vänder sig om. ”Någon har stulit alla mina potatisar!” Skriker Karlsson lite halvt desperat. ”Jag livnär mig på mina små potatisar förstår Axel, dom är allt jag har.” Axel tittar lite fundersamt på Karlsson ”Potatisar!? Vart såg du dina potatisar senast?” ”20 minuter sen, på lagret” Svarar Karlsson självsäkert. Axel drar sig i skägget och smuttar på sin pipa samtidigt som han svarar ”Jag ska se vad jag kan göra för dina små rackare.” Axel vänder sig om och går vidare mot sin destination, värdshuset. Potatishandlar Karlsson står och tittar efter Axel en stund, sedan börjar han skratta lite ondsint. ”Du ska få sota för den-där-gången-för-jättelänge-sedan Axel, det ska jag se till!” Axel äntrar värdshuset med stor självsäkerhet och uttrycker högljutt sin längtan efter alkohol ”GE MIG ÖL!” ”Nej inte han igen.” Säger värdshusvärden tyst för sig själv, samtidigt som han går fram mot Axel ”Ahh hej igen Axel, du är alltid välkommen hit till denna enkla boning!” ”Mindre prat, mera öl!” skriker Axel. ”Nej tyvärr, det blir ingen öl för dig” Säger värdshusvärden lugnt, för att inte ställa till med bråk. ”Ingen öl? Det är ju värre än när huset braka ihop hemmavid förra sommarn, så kan du inte göra mot mig!” ”Men kom igen, du har redan öl skulder på över 1000 riksdaler, bara för den här veckan.” Säger värdshusvärden lite mer irriterat nu. ”Jag ska betala, när jag hittat potatisarna.” Svarar Axel aggressivt. Axel rusar ut och skriker och gormar utanför ända tills han får en hästkärra att stanna. ”Ska du åka med någonstans?” Frågar hästskötaren Karl. ”Groarghh, kan du köra mig till potatishandlaren?” Morrar Axel. ”Ja visst hoppa på bara!” Axel försöker med stor ansträngdhet att komma upp på kärran, efter fem minuter av upprepade försök kommer han äntligen upp. ”Så vad har du för ouppklarade affärer med potatishandlaren?” Frågar Karl. ”Jag har väl inga ouppklarade affärer med potatishandlaren?” Svarar Axel lite osäkert. ”Alla har väl ouppklarade affärer med potatishandlaren!” Utropar Karl så nästan hela byn hör det. ”Jasså? Jag har bara bott här i två veckor.” Svarar Axel ännu mer osäker nu. ”Han ska du se upp för, en riktig skojare. Finns nog ingen i hela byn som vill se honom i livet!” Axel slumrar till där han sitter, han kliver in i drömmarnas land, i hans drömvärld kretsar jorden kring öl. ”Hur kan han somna bara sådär?” frågar Karl sig själv samtidigt som han kör förbi potatishandlaren. Samtidigt så har potatishandlaren riggat en fälla för Axel inne i butiken. ”…och när han går in här får han en trästock i huvudet, Moahahah!” Skrattar Potatishandlaren för sig själv. Just då kommer det in en kund. ”Uh oh, det tänkte jag inte på” säger potatishandlaren. Kunden fastnar i cementen och får nästan en trästock i huvudet. ”Där hade du tur, om du var lite längre hade du fått en trästock i huvudet.” Säger potatishandlaren sarkastiskt. ”Grr, groarghh,” Skriker kunden av ilska. Några timmar senare vaknar Axel upp ”Ööööl, öl, huh? Vart är jag?” Axel har vaknat upp i ett stort, eller snarare gigantiskt vagnförråd med hundratals vagnar. ”Vad är nu detta?” Frågar Axel sig själv samtidigt som han drar sig i skägget. Axel smyger runt bland vagnarna i sökandet efter en utgång. Men han hittar nått annat istället, ett lik, potatishandlarens lik. ”Men satan, nu får jag inga pengar för dom försvunna potatisarna” Säger Axel ljudligt. Ungefär samtidigt hör han en smäll lite längre bort, han springer ditåt. ”Karl? Vad gör du här?” Frågar Axel Karl som just stigit ur en av vagnarna. ”Jag bor här, eller inte här men i herrgården.” Svarar hästskötaren Karl. ”Vet du om att det ligger ett lik där borta?” Frågar Axel. ”Ett lik?” Skriker Karl. ”Potatishandlaren är död, mördad av någon härifrån.” Svarar Axel självsäkert. ”Det hade jag aldrig väntat mig, potatishandlaren mördad” Svarar Karl sarkastiskt och allmänt ointresserad. Efter en stunds argumenterande bestämmer sig Karl för att låta Axel sova över, och även ta reda på vem i huset som är mördaren. Någon timme senare sitter alla i herrgården till bords, även tjänstefolket. ”Så vad jobbar du med, ehh Axel var det va?” Frågar Göran Af Gyllenkvast, herren i huset. ”Jag är detektiv!” Svarar Axel samtidigt som han kollar runt på folks reaktioner. ”Detektiv, intressant, vill du ha nått att dricka?” Frågar Agatha Af Gyllenkvast, Görans fru. ”Öl, har du öl?” Nästan skriker Axel ut. ”Visst har vi öl” Svarar Göran och Agatha i kapp. Dessvärre för Axel slutar kvällen med att han stupfull får bäras upp på sitt rum, ingen lösning på mordgåtan ikväll. Nästa morgon vaknar Axel av att han får en potentiell uppenbarelse av gud, eller så är det spriten som talar. Axel bestämmer sig i vilket fall för att åka ner till byn och undersöka potatishandlarens affär. Väl där träffar han på ett par virriga poliser som undersöker en ”dödsmaskin” som dom kallar det. Axel drar sig i skägget och går in och kollar på fällan. ”Aha, mm, aha, jag har det” Axel springer ut, han springer hela 4 kilometer upp till herrgården, väl där är det första han gör att tackla ner Göran i gräset för att därefter dra av honom stövlarna. ”Det var du som fastnade i potatishandlarens fälla! Därefter tog du en hammare och smällde till honom i huvudet, du väntade tills det blev mörkt sen bar du hem honom och lade honom i vagn förrådet!” Utbrister Axel efter att ha sett stövlarna. ”Jag vet inte vad du pratar om!” Säger Göran förvånat. ”Cement under stövlarna, och dessutom glömde du tvätta bort blodet på byxorna!” ”Okej jag erkänner, jag mördade honom, men bara för att han försökte mörda mig.” Tjuter Göran. ”Det är lugnt nu, jag är korrumperad, för tusen riksdaler säger jag inget till någon!” Säger Axel självsäkert medan han drar sig i skägget och smuttar på sin pipa. ”Okej” Tackar Göran vänligt. ”Försöker du muta mig? Det blir längre fängelsestraff, eller 2000 riksdaler.” ”Du får 5000 riksdaler!” ”Okej det går jag med på!” Axel vandrar ner mot värdshuset, medan han drar sig i skägget och smuttar på sin pipa. ----------- Fan va fin Måste vara några år minst. Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Tija Skrivet 23 april, 2005 Rapportera Share Skrivet 23 april, 2005 Orkade inte läsa nu, men vill gärna be att få påpeka att jag känner en Axel Jonsson, fast med stavningen Aksel Jonson! Citera Länk till kommentar Dela på andra sidor More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.