Jump to content

Novelltråden


vinnecool
 Share

Recommended Posts

YEsss11111 Noveller!!

har alltid fått MVG på allt jag skrivit .. heh .. hon sa typ "det märks att du srkiver mycket hemma!"

nej det enda jag skrivit hemma är denna berättelsen om .. problem

Med skakande händer öppnade Mikael dörren. Han tittade snabbt åt båda hållen

innan han steg in. I rummet satt runt 30 personer på varsin stol i en ring.

Allas ögon stirrade på honom då han nervöst gick in i rummet och satte sig ner.

De flesta i cirkeln var män i 30-40års-åldern. Vissa skakade med händerna, andra

tittade nervöst av och an på klockan. Micke visste varför han var här, han visste

vaför DOM var här. Alla hade dom en sak gemensamt.

-Jaa.., harklade sig gruppledaren. Mikael Nilsson är ny här i vår grupp och han

ska berätta lite om sig själv och sitt problem.

Mikael tog ett djupt andetag.

-Hej, sa han snabbt.

-Hej, stämmade gruppen.

Han svalde.

-Jag heter Mikael Nilsson, är 32 år gammal och bor i Stockholm och jag..

Han pausade, tittade ner på sin skor, tittade sedan upp på gruppledaren som

nickade uppmuntrande tillbaka.

-Det hela började 15 år sen..när dom första mjukvarorna kom. Jag fattade direkt

tycke för hela grejen och sen dess har det tagit över mitt liv mer och mer.

Hans röst brast. Han chippade efter andan.

-DET HAR FÖRSTÖRT MITT LIV!, skrek han. DET HAR FÖRSTÖRT 4 FÖRHÅLLANDE OCH

DRIVIT BORT MINA VÄNNER! JAG ÅNGRAR DEN DAGEN JAG FÖRST SPELADE DOLPHIN!

FÖRSTA DAGEN JAG SPELADE QUAKE! FÖRSTA DAGEN JAG SPELADE HALF-half-half..

Han hulkade kraftigt. Tårarna rann nerför hans kinder. Han torkade bort tårarna

med sin T-shirt.

-Mina ända vänner var personer som jag aldrig träffat ens, sa han tyst. Personer

på forum och sånt. Gick min dator sönder fick jag ABSTINENS! Jag hade ingenting

att göra.. INGENTING, FATTAR NI?

Han andades snabbt, han fick knappt luft.

-MIN DATOR VAR MITT JÄVLA LIV! DET VAR DET ÄNDA STÄLLET JAG KUNDE VARA mig SJÄLV!

OCH SÅ SPELEN! OCH SÅ SPELEN...fan.. dom förstörde mig. Jag minns att jag satt

uppe i FYRA dygn och spelade Unreal Tournament!

Han grät. Skrek och hulkade.

Gruppledaren ställde sig upp och kramade om Mikael. Han hulkade.

-Såja, såja..släpp ut det.

Resten av gruppen ställde sig upp, kramada om honom.

Gråten ekar genom Västströms korridorer.

/akaast 2005

Läste nästan exakt på pricken en likadan historia i PCGamer.. ^_^

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

  • Inlägg 224
  • Ålder
  • Senaste inlägg

Toppbidragare

Jag kände mig trött och sliten efter festen hos sin kompis!

Det var nu morgon och jag var på väg hem från festen..

Snart på vägen hem närmade jag mig ett mentalsjukhus som jag alltid passerar varje dag på vägen till skolan. Runt sjukhuset finns det en åker som sjukhuset är omringad av.

Efter några meter till såg jag henne...tanten! Hon stog mitt på åkern i typ något slag av ett nattlinne. Hon grät ,så jag gick försiktigt fram till henne och frågade hur hon mådde!

Tanten fnyste och flinade ett obeskrivligt elakt flin. Jag sa:

-Vad är det? Men hon fortsatte flina och sa till sist:

-Du heter Leon va? Det var otroligt kusligt asså..hon visst likso vad JAG hette!!

-Öhh...vem i helvete e du kärring? Vem har sagt att jag heter Leon?!! va? va?

-Hihihi! Det var dem där! Tanten pekade på sjukhuset och där var det massa obeskrivligt konstiga ansikten med vita mössor! >_<

Efter att hon hade pekat där var hon borta och jag har aldrig sett henne igen! :rolleyes:

____________________________________________________________________________________

Detta är en sann historia som jag råkade ut för 1 år sedan...

Ni behöver inte tro mig men detta var en fruktansvärd händelse! Någon psykiskt störd tant! Hur hon visst mitt namn vet jag ej heller! :lol:

Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Läste nästan exakt på pricken en likadan historia i PCGamer.. :rolleyes:

Mystiskt, jag har då inte läst den i PC Gamer, och jag har alla nummer sen iaf 2000.

Hahahhahahhaahaha, har läst den där. Och inte fan va det av någon akaast.
P-C har postat den förrut på detta forum (om jag inte minns helt galet), du kanske läste den då?

--------

btw: Något halvfärdigt jag skrev för något år sen:

Polissirenens isande tjut svepte genom stadens mörka gator. Högt uppe i en skyskrapas fönster står någon och tittar ner mot gatan. Polisbilarna stannar vid entrén, ett svagt ljud av en helikopters rotorblad tonar fram.

Det som började som en helt vanlig kväll för Carla…

Carla reser sig upp och sträcker stelt ut armarna. Efter en hel arbetsdag skulle hon väl vara förtjänt av några längder i gymmets simbassäng en trappa ner. Hon går förnöjt ut från sitt kontor och vandrar bort mot trapphuset. I receptionen stoppas hon av receptionisten Jessie. Jeff, Carlas stränga boss, hade tydligen lämnat efter sig några papper som skulle vara klara nästa dag. Det blir visst övertid ikväll igen tänkte Carla och fnyste. Hon slår näven i receptionsdisken och pustar ”Lägg dom på mitt skrivbord, jag ska bara ner till gymmet en sväng”. I trapphuset hör Carla ett konstigt ljud, någon form av gnisslande. ”Hallå, är det någon där” ropar Carla, utan att få något svar, men konstigt nog upphör ljudet. Hon skakar lätt på huvudet och går undrandes ner mot gymmet.

Vid dörren möter hon Rex, vaktmästaren, ”Hej Carla, stäng inte dörren om du ska in här”. ”Den går inte öppna inifrån, jag fixar det imorgon.”

”Okej Rex, jag ska bara simma några rundor, sen har jag lite övertid” säger Carla med ett fånigt flin medan hon tränger sig förbi Rex. Rex förblir ståendes i dörren några sekunder ”Okej jag ska bara…eh fan”.

I omklädningsrummet möts Carla av det gnisslande ljudet igen. ”Hallå, vad fan är det om?” ljudet slutar för ett kort ögonblick för att sedan återupptas. Carla struntar i det, hon går istället ut och slänger sig ner i vattnet. ”Iehhh” Carla är snabbt uppe igen, ”Fy fan va kallt”. En stark ringsignal skriker plötsligt genom simhallen. Det kommer från badvaktshytten uppe vid bastun. Det är väl bäst att svara tänker Carla, det finns ju ingen annan här. Hon springer upp för trapporna och slänger sig på luren, ”Hallå”. Hon möts med förskräckelse av det gnisslande ljudet igen. ”Det här är inte kul, sluta!” Skriker Carla när hon slänger ifrån sig luren.

Plötsligt hörs ljudet av en dörr som slår igen.

Med en darrande hand sträcker sig Carla försiktigt mot telefonluren, på marken. Med en lika skakig hand slår hon sen larmnumret, ”Det här numret kan inte nås för tillfället, försök gärna igen”.

En tår rinner sakta ner för Carlas kind ”Nej, inte igen, jag vill inte”.

”Hallå, är det någon här? Carla är du kvar?” Rex välbekanta röst ekar mot kakelväggarna.

Carla springer gråtandes upp mot ingången, där står Rex med ett skjutvapen.

”Rex, vad gör du?” Skriker Carla när hon får syn på vapnet.

”Dom är döda” Rex stirrar nervöst mot Carla, ”Någon har dödat dom.”

”Vilka är döda?”

”Vakterna, allihop.”

”Vi måste ut, snälla vi måste ut.” Skriker Carla i en enorm gråtattack.

”Hissen…den är…trasig”. Rex rör förvirrat runt med skjutvapnet i luften ”Inte trapporna, han väntar på oss”.

”Vi måste upp till mitt kontor, fort.” Carla kommer ihåg att hon har en mobiltelefon i skrivbordslådan.

I receptionen möts dom av en fruktansvärd syn, Jessies döda kropp dinglar fram och tillbaka medans Carla och Rex med förskräckelse tittar upp mot taggtråden som är virad runt hennes hals. Blodet rinner sakta ner för hennes nakna kropp.

Carla lägger sitt huvud i händerna samtidigt som hon fortsätter springa mot kontoret, Rex stannar kvar och tittar förundrat mot Jessies kropp, ”Sadist…”.

Carla rusar in på kontoret och slänger upp skrivbordslådan med ett hastigt ryck, samtidigt hör hon en ringsignal.

Carla backar förskräckt bakåt, hon ramlar på skrivbordstolen och slår i golvet.

Hon tar mod till sig och sträcker fram armen mot mobilen, med en skakande hand trycker hon sakta ner svarsknappen.

Hon får inte ur sig några ord, hon väntar på att någon ska säga nått i andra änden.

”Carla?” En djup stämma dundrar ur luren.

Carla försöker svara, men får bara ur sig en snyftning.

”Jag känner dig, hora! Du glömde visst Rex”. Svarar den djupa stämman till ljudet av Rex öronbedövande skrik.

Redigerad av Funnylin
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Vad snackar du om nu? :P

Ta alla halvfärdiga texter.. klipp å klistra lite i WÖRD och VOILA! en en lång text som ingen förstår sig på :rolleyes:

SCHIESSE !! MAN kan ju inte skriva "wörrd" för de blir "håller med till 100 %!" ;)

GAAAAAAAAAAAAAAAAAAH

Redigerad av pottzork
Länk till kommentar
Dela på andra sidor

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Gäst
Skriv inlägg...

×   Innehåll kopierat inklusive formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har expanderats till ett media-block.   Visa länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share


×
×
  • Create New...