En liten berättelse...

[Mr Mister]

Skolan, arbetslivet, kärlekslivet, karriär. Vad har dessa saker gemensamt med varandra? Jo, allt är relativt. Nu undrar ni säkert vad jag menar med det här, men jag skall ge en närmare förklaring.

För länge sedan byggde man en byggnad. I den byggnaden samlade man vetenskap, matematik osv. Meningen med detta var att människor kunde gå dit och studera, för att skaffa mer kunskap. Så uppfanns skolan.

Idag finns det fortfarande skolor, men även betyg. Betygen visar hur bra du är inom varje ämne, och hur mycket du har pluggat. Det låter väl som ett bra system, eller hur?

Jag har dock hittat ett fel i systemet. Tänk om alla presterar lika bra i skolan! Det går inte ihop, eftersom vissa måste vara läkare och andra städare.

Det finns dock alltid några som är bättre än de andra och några som är sämre i skolan. Det kan bero på olika saker. T ex att vissa har allmänt svårare i skolan, att vissa är latare, ambitioner osv.

Hur vi än gör kan vi inte få alla att få lika bra betyg och jobb. Det är matematiskt omöjligt (vem skall städa det smutsiga sjukhusgolvet som läkarna har gått på?).

Samma sak i arbetslivet. Stackarna som hade det svårt i skolan får låg lön med usla arbetstider. Plugghästarna blir doktorer eller advokater med skyhöga löner.

Även likadant i kärlekslivet, fast på ett annat sätt. De snygga killarna får de snygga tjejerna. De fula får de fula.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att det alltid måste vara vissa som är ”bättre” än andra och att alla inte kan leva lika bra.

Däremot kan vi minska löneklyftorna mellan folket. Förstatliga alla privata företag, så att ingen kan bli för rik. DET kommer att göra att alla kan bo lika fint, ha lika bra bilar osv. Tummen upp för kommunism!

Sedan måste vi människor skaffa moral och medkänsla för andra. Vi måste kunna sätta oss in i andra personers perspektiv.

När jag ändå håller på att och skriver tänkte jag ta med begreppet ”status”. I skolan får killar status genom att ligga med många tjejer, ha den snyggaste tjejen, dyraste mobilen, dyraste kläderna, vinna i slagsmål, ha stora muskler osv.

Då tror statusjägarna att deras statusmätare står högt.

Visst kan det vara kul för de personerna att deras självförtroende stiger, men det är inte särskilt kul för deras vänner. Tro mig, jag hade en kompis som var helt normal för ett tag sedan, men sen trodde han att han var något. Han började skryta osv. Då tröttnade jag på honom och gick vidare.

Ni måste förstå att det har varit svårt för mig att uttrycka mig bra i denna post. Troligtvis har ni inte riktigt tolkat mig helt rätt. Och det är synd, eftersom jag vill sprida ut mitt budskap så mycket som möjligt.

Funderar faktiskt på att gå med i Ung Vänster.

[3reZZ]

men lägg av..

inge komunist här..

men en sak skulle vara bra.. att man kunde välja linje i grundskolan..

bara det ja ville säga

ps. en stolt höger

[StellHell]

Fin tanke.. men lycka till säger jag.. tss..

Kapitalist javisst!

[ElGato]

Jag tycker det låter som riktigt bra filosoferande det där.

Själva idéen med att jämna ut levnadsstandarden och få ett jämnare samhälle är det många filosofer som gett sig på.

Finns en hel del intressanta teorier också (har pluggat 10 poäng filosofi på lunds universitet) *status*

Problemet i många fall är att det alltid blir folk som blir lidande.

Men du har väldigt intressanta filosofier.. trevligt tänkt om skolan å betygssystemet där.. Jag ger högsta betyg!

(Inte för att jag sympatiserar med något man kallar vänster eller höger, men för att jag sympatiserar med människor som använder sin hjärna till produktivt tänkande)

[StellHell]

Skolan, arbetslivet, kärlekslivet, karriär. Vad har dessa saker gemensamt med varandra? Jo, allt är relativt. Nu undrar ni säkert vad jag menar med det här, men jag skall ge en närmare förklaring.

För länge sedan byggde man en byggnad. I den byggnaden samlade man vetenskap, matematik osv. Meningen med detta var att människor kunde gå dit och studera, för att skaffa mer kunskap. Så uppfanns skolan.

Idag finns det fortfarande skolor, men även betyg. Betygen visar hur bra du är inom varje ämne, och hur mycket du har pluggat. Det låter väl som ett bra system, eller hur?

Jag har dock hittat ett fel i systemet. Tänk om alla presterar lika bra i skolan! Det går inte ihop, eftersom vissa måste vara läkare och andra städare.

Det finns dock alltid några som är bättre än de andra och några som är sämre i skolan. Det kan bero på olika saker. T ex att vissa har allmänt svårare i skolan, att vissa är latare, ambitioner osv.

Hur vi än gör kan vi inte få alla att få lika bra betyg och jobb. Det är matematiskt omöjligt (vem skall städa det smutsiga sjukhusgolvet som läkarna har gått på?).

Samma sak i arbetslivet. Stackarna som hade det svårt i skolan får låg lön med usla arbetstider. Plugghästarna blir doktorer eller advokater med skyhöga löner.

Även likadant i kärlekslivet, fast på ett annat sätt. De snygga killarna får de snygga tjejerna. De fula får de fula.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att det alltid måste vara vissa som är ”bättre” än andra och att alla inte kan leva lika bra.

Däremot kan vi minska löneklyftorna mellan folket. Förstatliga alla privata företag, så att ingen kan bli för rik. DET kommer att göra att alla kan bo lika fint, ha lika bra bilar osv. Tummen upp för kommunism!

Sedan måste vi människor skaffa moral och medkänsla för andra. Vi måste kunna sätta oss in i andra personers perspektiv.

När jag ändå håller på att och skriver tänkte jag ta med begreppet ”status”. I skolan får killar status genom att ligga med många tjejer, ha den snyggaste tjejen, dyraste mobilen, dyraste kläderna, vinna i slagsmål, ha stora muskler osv.

Då tror statusjägarna att deras statusmätare står högt.

Visst kan det vara kul för de personerna att deras självförtroende stiger, men det är inte särskilt kul för deras vänner. Tro mig, jag hade en kompis som var helt normal för ett tag sedan, men sen trodde han att han var något. Han började skryta osv. Då tröttnade jag på honom och gick vidare.

Ni måste förstå att det har varit svårt för mig att uttrycka mig bra i denna post. Troligtvis har ni inte riktigt tolkat mig helt rätt. Och det är synd, eftersom jag vill sprida ut mitt budskap så mycket som möjligt.

Funderar faktiskt på att gå med i Ung Vänster.

Nu vet jag inte själv vad jag ger mig in på men men..

Men om man skulle göra lönerna samma för alla skulle det till slut leda till att hela världen skulle bli en ända stor säckpotatis..

Om man skulle få lika bra lön som städare som hjärnkirurg eller nått i den stilen skulle alla skippa plugget och skita i allt och veta det att dom behöver inte göra nått för dom får pengar för det ändå..

Detta har han inte tagit upp men jag tänkte på det med arbetslösheten..

Dom vill ju ha mer pengar oxå.. och om man ska ge mer och mer pengar till de arbetslösa så skulle det för det första bli dyrare att köpa alla olika slags saker.. Sen skulle det bli mer arbetslöshet desstu mer dom höjer bidragen.. För om dom får mer pegar av att bara sitta hemma så blir det mer som förjer strömmen och stannar hemma och lever loppan för pengarna som folk som har arbete får betala med..

jaja, jag är nog dum eller nått.. hatar att argumentera och diskutera..

[Blaque]

Jag håller med Stellan!

Hur gärna man än vill tro det är inte alla människor så "ädla" att de satsar stenhårt på sin utbildning och karriären enbart för att få fylla en samhällsfunktion. De flesta vill också ha betalt för allt slit, och vissa kanske inte ens skulle valt den bana de valt om det inte varit bra betalt.

"/.../ vissa måste vara läkare och andra städare." Det är fullkomligt sant, hela vårt samhälle bygger på att vissa jobb är "mer värda" än andra även om de båda måste utföras. Att klassa de jobb som kräver längst utbildning högst tycker jag ändå är rättvist, det krävs ju så pass mycket för att komma dit!

Om man inte vill, kan, orkar, eller känner för det behöver man inte lägga ner en massa år av sitt liv för att bli civilingenjör eller nationalekonom. Det motsatta gäller även det: Om man inte vill, kan, orkar, eller känner för det behöver man inte sluta plugga efter grundskolan och börja jobba på fabrik. Det är väl bra att alla männsikor kan göra ett eget, personligt val?

I ett kommunistiskt samhälle skulle vissa bli tvungna att gå långa utbildningar för att klara de "mer krävande" jobben och vissa skulle bli tvungna att inte plugga vidare för att ta de "mindre krävande" jobben, oavsett om de vill eller inte. Alla yrkeskategorier skulle fortfarande behövas och om man inte kan få folk dit frivilligt återstår bara tvång.

I en marknadsekonomi styr marknaden och tillgång och efterfrågan. Om det blir ont om poliser på arbetsmarknaden stiger lönerna för alla poliser och det blir mer attraktivt att utbilda sig till polis. Finns det för många utbildade läkare i samhället stiger inte deras löner längre, eller kanske till och med sjunker, detta gör att färre utbildar sig till läkare och att man får rätt balans igen.

Förstår ni, när marknaden styr blir det alltid rätt!

Jag tycker att arbete eller andra prestationer borde värdesättas utefter vad man har fått lägga ner för att ta sig dit man är. Har man pluggat på universitet i fem år ska man ha högre lön än någon som knappt hasat sig igenom grundskolan och nu jobbar på Vivo. Har man tränat nästan varenda dag i åratal och lagt ner oerhört mycket tid, kraft och ork på att bli en toppspelare i fotboll ska man ha bättre betalt än någon i div. 3 södra norrland som tränar tre ggr i veckan. (Med det inte sagt att jag tycker att idrottens gigantiska löner inom vissa sporter är rättvisa.)

Att människor är olika är bara att acceptera, det går inte att göra något åt att någon annan har bättre bollkänsla eller högre iq än dig. Däremot går det att göra något åt sitt eget liv! Varje person gör egna val och dessa val står till grund för hur ditt liv kommer att se ut i framtiden.

[StellHell]

Jag håller med Stellan!

Hur gärna man än vill tro det är inte alla människor så "ädla" att de satsar stenhårt på sin utbildning och karriären enbart för att få fylla en samhällsfunktion. De flesta vill också ha betalt för allt slit, och vissa kanske inte ens skulle valt den bana de valt om det inte varit bra betalt.

"/.../ vissa måste vara läkare och andra städare." Det är fullkomligt sant, hela vårt samhälle bygger på att vissa jobb är "mer värda" än andra även om de båda måste utföras. Att klassa de jobb som kräver längst utbildning högst tycker jag ändå är rättvist, det krävs ju så pass mycket för att komma dit!

Om man inte vill, kan, orkar, eller känner för det behöver man inte lägga ner en massa år av sitt liv för att bli civilingenjör eller nationalekonom. Det motsatta gäller även det: Om man inte vill, kan, orkar, eller känner för det behöver man inte sluta plugga efter grundskolan och börja jobba på fabrik. Det är väl bra att alla männsikor kan göra ett eget, personligt val?

I ett kommunistiskt samhälle skulle vissa bli tvungna att gå långa utbildningar för att klara de "mer krävande" jobben och vissa skulle bli tvungna att inte plugga vidare för att ta de "mindre krävande" jobben, oavsett om de vill eller inte. Alla yrkeskategorier skulle fortfarande behövas och om man inte kan få folk dit frivilligt återstår bara tvång.

I en marknadsekonomi styr marknaden och tillgång och efterfrågan. Om det blir ont om poliser på arbetsmarknaden stiger lönerna för alla poliser och det blir mer attraktivt att utbilda sig till polis. Finns det för många utbildade läkare i samhället stiger inte deras löner längre, eller kanske till och med sjunker, detta gör att färre utbildar sig till läkare och att man får rätt balans igen.

Förstår ni, när marknaden styr blir det alltid rätt!

Jag tycker att arbete eller andra prestationer borde värdesättas utefter vad man har fått lägga ner för att ta sig dit man är. Har man pluggat på universitet i fem år ska man ha högre lön än någon som knappt hasat sig igenom grundskolan och nu jobbar på Vivo. Har man tränat nästan varenda dag i åratal och lagt ner oerhört mycket tid, kraft och ork på att bli en toppspelare i fotboll ska man ha bättre betalt än någon i div. 3 södra norrland som tränar tre ggr i veckan. (Med det inte sagt att jag tycker att idrottens gigantiska löner inom vissa sporter är rättvisa.)

Att människor är olika är bara att acceptera, det går inte att göra något åt att någon annan har bättre bollkänsla eller högre iq än dig. Däremot går det att göra något åt sitt eget liv! Varje person gör egna val och dessa val står till grund för hur ditt liv kommer att se ut i framtiden.

Jag kunde inte sagt det bättre själv..

(skulle faktist inte äns försöka.. jag suger på att uttrycka mig)

[swat]

men en sak har ni glömt att om plugghästen har s.k. dåligt själv förtroende så kanske plugghästen inte vågar få sitt dotor jobb o.s.v. men om latmasken har en jätte bra personlighet och är jätte snäll o.s.v. så kanske plugghästen får städar jobbet och latmasken som blir doktor det är en sak att fundera på att man inte bara behöver iQ utan EQ

[StellHell]

men en sak har ni glömt att om plugghästen har s.k. dåligt själv förtroende så kanske plugghästen inte vågar få sitt dotor jobb o.s.v. men om latmasken har en jätte bra personlighet och är jätte snäll o.s.v. så kanske plugghästen får städar jobbet och latmasken som blir doktor det är en sak att fundera på att man inte bara behöver iQ utan EQ

Det är sånt som är i samhället..

Tror du att det skulle hjälpa att göra lönen mer gämnlik så skulle folk med dåligt självförtroende våga bli det dom vill..?

Jag själv tror absolut inte det har nått med det att göra.. Jag tror inte att man kan bli vad man vill bara för man har MVG i alla ämnen.. Om man mår kasst varje dag och har ett allmänt kasst liv så kan man kanske komma in på natur med dom betygen men senare sluta med att man ställer sig på en fabrik för att man inte har "vågat" bli nått..

Om det nu skulle varit samma lön för en fabriksarbetare som för en överläkare så tror jag ändå att den med dom höga betygen och starka psyket fortfarande skulle bli läkare och dom med dåligt psyke skulle bli fabriksarbetare..

[sirar]

Skolan, arbetslivet, kärlekslivet, karriär. Vad har dessa saker gemensamt med varandra? Jo, allt är relativt. Nu undrar ni säkert vad jag menar med det här, men jag skall ge en närmare förklaring.

För länge sedan byggde man en byggnad. I den byggnaden samlade man vetenskap, matematik osv. Meningen med detta var att människor kunde gå dit och studera, för att skaffa mer kunskap. Så uppfanns skolan.

Idag finns det fortfarande skolor, men även betyg. Betygen visar hur bra du är inom varje ämne, och hur mycket du har pluggat. Det låter väl som ett bra system, eller hur?

Jag har dock hittat ett fel i systemet. Tänk om alla presterar lika bra i skolan! Det går inte ihop, eftersom vissa måste vara läkare och andra städare.

Det finns dock alltid några som är bättre än de andra och några som är sämre i skolan. Det kan bero på olika saker. T ex att vissa har allmänt svårare i skolan, att vissa är latare, ambitioner osv.

Hur vi än gör kan vi inte få alla att få lika bra betyg och jobb. Det är matematiskt omöjligt (vem skall städa det smutsiga sjukhusgolvet som läkarna har gått på?).

Samma sak i arbetslivet. Stackarna som hade det svårt i skolan får låg lön med usla arbetstider. Plugghästarna blir doktorer eller advokater med skyhöga löner.

Även likadant i kärlekslivet, fast på ett annat sätt. De snygga killarna får de snygga tjejerna. De fula får de fula.

Vad kan vi då dra för slutsats av detta? Jo, att det alltid måste vara vissa som är ”bättre” än andra och att alla inte kan leva lika bra.

Däremot kan vi minska löneklyftorna mellan folket. Förstatliga alla privata företag, så att ingen kan bli för rik. DET kommer att göra att alla kan bo lika fint, ha lika bra bilar osv. Tummen upp för kommunism!

Sedan måste vi människor skaffa moral och medkänsla för andra. Vi måste kunna sätta oss in i andra personers perspektiv.

När jag ändå håller på att och skriver tänkte jag ta med begreppet ”status”. I skolan får killar status genom att ligga med många tjejer, ha den snyggaste tjejen, dyraste mobilen, dyraste kläderna, vinna i slagsmål, ha stora muskler osv.

Då tror statusjägarna att deras statusmätare står högt.

Visst kan det vara kul för de personerna att deras självförtroende stiger, men det är inte särskilt kul för deras vänner. Tro mig, jag hade en kompis som var helt normal för ett tag sedan, men sen trodde han att han var något. Han började skryta osv. Då tröttnade jag på honom och gick vidare.

Ni måste förstå att det har varit svårt för mig att uttrycka mig bra i denna post. Troligtvis har ni inte riktigt tolkat mig helt rätt. Och det är synd, eftersom jag vill sprida ut mitt budskap så mycket som möjligt.

Funderar faktiskt på att gå med i Ung Vänster.

Jag tror du blandar ihop relativitets teorin med nått helt annat.

läs detta

[Mr Mister]

Jag tror du blandar ihop relativitets teorin med nått helt annat.

läs detta

Jag har skrivit "relativitetsteorin"! Inom citationstecken! Jag skulle skämta till det lite med namnet! Humor!

[Mr Mister]

Jag vet att man inte kan jämna ut världen så att alla lever lika! Jag har tyvärr ingen lösning på det problemet.

[sirar]

Jag har skrivit "relativitetsteorin"! Inom citationstecken! Jag skulle skämta till det lite med namnet! Humor!

Oj då, förlåt. :">

[Misterwhoopee]

Jag vill påpeka en sak om företagen. Förstatligar man absolut alla företag finns det ingen självkänsla eftersom man inte äger något, ser man allt som ett arbete. En bonde som plöjer sin åker och äger den skulle plöja upp hela åkern och göra ett fint jobb, medans en där staten äger jorden bara skulle plöja tills arbetsdagen var slut.

Därmed säger jag inte att det är dåligt med statligt ägda företag, se bara vad som hännt med S.J, vattenfall, S.L (Stockholms länstrafik) nu när de är delvis privatägda. När staten ägde dessa företag fanns det normer som hölls och man ägde tågen (som man tillexempel inte gör idag), företaget var en och samma gren, istället för att banverket är en separat sektion tx, det ända som detta lett till är att banverket och S.J. inte kan sammarbeta och skyller på varandra varje gång ett problem uppstår. Nuförtiden höjer man inte på ögonbrynen för en försening, höjda priser, och ostädade vagnar. Och vattenfall hade väl inte sådna problem med abonenter m.m. som nu?

Det jag vill komma till är att det mest självklara, kommunikationer, el, vatten, vård, skolor m.m. bör ägas av en fungerande stat.

Vet inte riktigt vad jag ska kalla det där, blev ett hopplock av massa olika ideologier...

Bra tankar i alla fall om skolan Mr. Mister...

[The Dude]

Jag tror inte att man kan bli vad man vill bara för man har MVG i alla ämnen.. Om man mår kasst varje dag och har ett allmänt kasst liv så kan man kanske komma in på natur med dom betygen men senare sluta med att man ställer sig på en fabrik för att man inte har "vågat" bli nått..

Men om man har MVG i alla ämnen måste man ha visat ett stort engagemang och intresse det räcker ofta inte bara med att ha alla rätt på proven för att få det, och om man nu har det så är man sannerligen engagerad.

Håller helt med Blaque. Folk är idioter, kommunism funkar inte.

[Misterwhoopee]

Håller helt med Blaque. Folk är idioter, kommunism funkar inte.

En ren kommunism fungerar inte, men man skulle kunna komma mycket närmare den.

Egentligen kan man säga att kommunism är för fin för människan att uppnå i dagens samhälle, med tanke på att makt gärna missbrukas...

[Mr Mister]

Men om man har MVG i alla ämnen måste man ha visat ett stort engagemang och intresse det räcker ofta inte bara med att ha alla rätt på proven för att få det, och om man nu har det så är man sannerligen engagerad.

Håller helt med Blaque. Folk är idioter, kommunism funkar inte.

Man kan visst få MVG enbart genom att ha alla rätt på proven. Min kompis t ex hade MVG på provet i geografi. Sen fick han MVG i slutbetyg. Jag anser mig dock vara mycket bättre än honom på geografi, men fick bara VG. Provet handlade om i- och uländer! Det har inte så mycket med geografi att göra, utan mer samhällskunskap.

Visst, kommunism skulle vara svårt att införa i Sverige, eftersom folk är så egocentriska, giriga och morallösa (Skandiacheferna=perfekt exempel). Däremot kan man få fram en bra ledare som kan lära folket hur man lever i en kommuniststat. T ex ansvar, ideologi osv. Då kanske folket öppnar ögonen och får se att kommunism knäcker kapitalism!

Jag vet att det låter omöjligt, men, men...kanske nån gång i framtiden...

[Funnylin]

Egentligen kan man säga att kommunism är för fin för människan att uppnå i dagens samhälle, med tanke på att makt gärna missbrukas...

Isf fall kan man väl lika gärna säga att kommunism aldrig någonsin kommer att fungera, precis med det argumentet. Kommunism är helt enkelt inte uppbyggt för att fungera i praktiken.

[Hultenius]

"Relativitetsteorin"... hmm... och jag som trodde att detta skulle handla om fysik..

Nåja.

Människan är byggd för att förbättras och utvecklas. Det är inget man kan ändra på. Alla har vi viljor och mål som vi vill förverkliga. Alla vill bli bättre på något än någon annan. Det finns en liten egoist i oss alla och det är ingenting man kan plocka bort. Ett klassiskt exempel som redan används i denna tråd: "Du är egoistiskare än mig, alltså är du en sämre människa än mig". Man kanske inte tänker så mycket på det, men det är faktiskt ett sätt att pressa ner en människa och säga att man själv är bättre. Men det är ändå tur att viljan "att bli bättre" finns och att vi inte förbjuder den!

För hur kul skulle det vara om alla gick samma utbildning, fick samma löner, gick i samma kläder, köpte samma saker etc etc. Glädje och sorg skulle försvinna och vi skulle bli ett gäng likgiltiga människor som bara gick omkring på jorden för att finnas, utan mål och utan glädje.

Man kan bli glad av att få MVG på ett prov, man kan bli glad av att vinna SM i simning, man kan bli glad av att vinna på lotto, man kan bli glad av att hitta kärleken, man kan bli glad över att få löneförhöjning/bättre tjänst etc etc.

Samma saker kan få oss att bli ledsna (IG, komma sist, förlora pengar på spel, göra slut med tjejen, få sparken) men ni måste ju hålla med att dessa saker måste finnas för att vi ska ha ett intressant och varierat liv!

Det finns inget som är rätt/fel eller sant/falsk men jag föredrar olikheten och friheten att gå egna vägar framför likgiltigheten!

---

Angående att läkare har högre löner... det är ju en självklarhet...

För att bli läkare krävs enorma studier som kräver mycket tid. En städare kanske börjar sitt jobb direkt efter högstadiet. En läkare kanske börjar sitt jobb först 10 år senare och då har han alltså "offrat" 10 år till studier och har även en skuld på kanske 200 000. Lägg till också till att en läkare har större ansvar. Att glömma att städa ett rum kan inte vägas mot att skriva ut fel mediciner till en medmänniska.

[Blaque]

Jag kan hålla med om att dagens skolsystem är lite orättvist. Jag menar, eftersom alla människor är olika borde inte skolan och skolgången vara exakt likadan för alla. Vissa kanske behöver längre tid på sig, andra kortare. Vissa har lätt att lära sig och komma ihåg saker man läst medan andra kan sitta i veckor innan ett prov och ändå "bara" få g.

Själv har jag rätt lätt för mig i skolan, jag brukar oftast börja träna på de prov vi har dagen innan - om det är extra stort eller svårt möjligtvis några dagar innan - och får nästan alltid mvg, eller åtminstone vg. Betygen ligger på lite drygt arton tror jag, högre än de flesta i min klass och ändå pluggar jag inte mer än majoriteten av de andra. Jag har helt enkelt lättare för mig än andra och detta är självklart en enorm fördel.

Skolans lärande bygger på att man läser om en sak, sedan testar man vad man lärt sig på ett eller annat sätt och efter det går man vidare till ett nytt moment. Allt sker i samma takt och på samma sätt för alla. Ingen hänsyn tas till att människor är olika för att tala klarspråk.

Så visst borde den svenska skolan förändras!